Fru talman! Om det sistnämnda får regeringen återkomma. Jag svarar inte för regeringen, utan jag inväntar också besked i den frågan. Men det kommer säkerligen att komma, och då kan vi debattera exakt hur det blev.

Ja, det är absolut jättemånga som tjänar under medianlönen. Precis som du säger, Jonny Cato, är det exakt hälften av landets invånare. Det jag menar, och min poäng, är dock följande: I ett samhälle där en del tjänar över och en del tjänar under medianen blir det någonting bra av det som ligger i mitten. Men om man bara fyller på dem som tjänar under får ju alla, även de som är med och tjänar under medianen, vara med och lyfta dem som tillförs i den undre kategorin.

Därför vill vi att folk som kommer hit ska tjäna medianlön eller så småningom mer. Just nu har vi sagt att nivån ligger på 80 procent, och det är okej. Senare kommer en hel del yrken att vara undantagna, nämligen de där vi inte kan hitta kompetensen i Sverige, och då kommer det att vara okej. Det är nämligen inte så enkelt som att man bara genererar välstånd utifrån den löneinkomst man har, utan man genererar också en del välstånd genom att ens företag kanske säljer en produkt till någon annan och så vidare. Jonny Cato förstår hur det där fungerar.

Vi är alltså helt klart positiva till att folk kommer hit och jobbar, men vi är också positiva till att de är med och i så stor utsträckning som möjligt finansierar det de kostar landet. Kommer det hit någon som jobbar för 17 000–18 000 i månaden och har med sig en partner och ett antal barn är det klart att de personerna kostar vårt samhälle pengar varje månad.

Jag tycker ändå att det är rimligt att man är med och finansierar barnens skola, en operation för ens partner eller vad det nu kan vara som man faktiskt får rätt till. Det är sunt att man har rätt till det, för man är ändå med och bidrar, men vi har varit tvungna att få ordning på den modell som har gällt tidigare. Den var nämligen inte rimlig. Var och en förstår ju att man med 13 000 kronor i månadslön inte bär sin kostnad.