Fru talman! I dagarna är det 100 år sedan Hjalmar Branting dog. Hans arv och påverkan på det här landet går inte att underskatta. Tillsammans med kamrater som August Palm och Axel Danielsson satt han i fängelse för att han kämpade för friheter och rättigheter som vi i dag tar för givna.
Branting var en central person för införandet av demokratin i Sverige och oerhört viktig för införandet av åtta timmars arbetsdag. Hans insatser för freden och för en ordning i världen där de starka inte sätter sig på de svaga gjorde att han erhöll Nobels fredspris. Hela hans värv handlade om att skapa frihet för alla människor, i stark kamp mot de konservativa högerkrafter som kämpade emot då. I dag ser vi att samma krafter är tillbaka, både globalt och i Sverige. Brantings kamp är samma kamp som vi socialdemokrater för i dag, och i den kampen är rätten till arbete fundamental.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
I dag är massarbetslösheten tillbaka. För hundra år sedan malde krigets kvarnar, och högerns dominans var så stor att arbetare fick stå med mössan i hand. Då kunde de i bästa fall få en dagslön. I dag blir lönerna för butiksanställda i handeln hyvlade till nivåer som det knappt går att leva på. Var tredje butiksanställd har i dag en lön som ligger under fattigdomsgränsen. I väntan på nästa sms om fler timmar för att hyran ska kunna betalas växer oron och ångesten samtidigt som bostadsbidraget sänks och barnbidraget inte räknas upp.
Fru talman! I januari hade Sverige över 10 procents arbetslöshet. Säsongsrensat är den nästan 9 procent. Mellan en halv miljon och 600 000 människor i vårt land skulle vilja ha ett jobb. Av dessa är ungefär 6 000 i arbetsmarknadspolitiska insatser. Samtidigt sänker högern a-kassan för stora grupper, främst LOkvinnor – i höst från dag ett. Alla får en sänkning efter 100 dagar.
I ljuset av denna utveckling är frågan om arbetskraftsinvandringen central. Arbetskraftsinvandringen finns till för att fylla ett behov på svensk arbetsmarknad – ett behov av kompetens som inte kan fyllas av arbetstagare med fullt tillträde till den svenska arbetsmarknaden. Därför är det helt orimligt att vi hämtar lokalvårdare från Bangladesh eller byggnadsarbetare från Mongoliet vars enda uppgift är att bära gipsplattor. Vi har hundratusentals arbetslösa i Sverige som kan utföra dessa uppgifter.
Med små utbildningsinsatser skulle stora grupper som i dag står långt från arbetsmarknaden kunna göras anställbara. Men i stället för att satsa stort på att utbilda människor drar regeringen och Sverigedemokraterna ned på arbetsmarknadspolitiken. I stället för att få igång byggsektorn, som genererar så mycket arbete, drar de in bostadspengarna, och i stället för att stärka hushållens köpkraft på ett rättvist och träffsäkert sätt sänker högern skatten för de allra rikaste.
Eftersom det är behovet som ska styra arbetskraftsinvandringen – och då menar jag behovet som vi i Sverige har av att kompetensförsörja vår arbetsmarknad – är en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning det verktyg som effektivast och mest träffsäkert utför uppgiften. I brist på detta verktyg är ett försörjningskrav rimligt, och det nuvarande kravet har gjort en del av jobbet. Regeringens och Sverigedemokraternas utlovade höjning från 80 till 100 procent har dock inte genomförts än, trots att de vid införandet av 80 procent utlovade en snabb hantering.
Uppdraget är skickat till myndigheterna, som håller på att ta fram undantag. Risken är stor att dessa undantag kraftigt urholkar effekterna av ett höjt försörjningskrav. Vi menar att det skulle vara bättre att göra försörjningskravet dispositivt. Med en sådan ordning skulle parterna kunna ge sig själva en stor konkurrensfördel gentemot oseriösa arbetsgivare utan kollektivavtal, och kontrollen skulle decentraliseras på ett mycket effektivare sätt än med den nu föreslagna ordningen.
Fru talman! Kampen mot arbetslösheten har alltid varit arbetarrörelsens största uppgift. Ett jobb med en lön som går att leva på och villkor man kan leva under är något som generation efter generation av arbetare har drömt om. För högern har politiken hela tiden gått ut på att motarbeta denna dröm. Därför har man röstat nej till semesterveckor och arbetstidsförkortning och lagt ned institutioner som forskar på och granskar arbetsmiljön, och varje gång man får chansen ger man sig på akassan – allt för att sänka lönekraven för dem som är inne på arbetsmarknaden och undergräva svenska fackföreningar.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetskraftsinvandring
Det är den kampen vi i arbetarrörelsen har åtagit oss att föra. Det är kampen mellan arbete och kapital. Det gjorde vi på Hjalmar Brantings tid, och det kommer vi att fortsätta med i dag och i framtiden.
Fru talman! Med det yrkar jag bifall till vår reservation 1.
(Applåder)