Fru talman! Det är alldeles uppenbart att det i grunden finns väldigt olika syn när det gäller de här frågorna både inom samarbetspartierna och inom oppositionen. Detta gäller dock en rapport från Riksrevisionen. Jag vill redan i början yrka bifall till reservation 3, som är Centerpartiets reservation i det här betänkandet.

Jag välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport om bildandet av Svevia och Infranord. Centerpartiet stod bakom bolagiseringen av Svevia och Infranord. Detta beslut togs 2009, under alliansregeringens tid, och genomfördes några år senare. Jag anser att det var en viktig reform för att effektivisera underhållet och skapa konkurrens på marknaden för underhåll av järnväg och väg. Den myndighetsstruktur som fanns för snart 20 år sedan var ju inget under av effektivitet, utan detta var verkligen någonting man behövde göra.

När det nu har gått ett drygt tiotal år sedan bolagiseringen genomfördes är det välkommet att Riksrevisionen har utvärderat om riksdagens intentioner med bolagiseringen har uppfyllts. Jag noterar att Riksrevisionen pekar ut några områden som skulle kunna utvecklas. Bland annat konstateras att regeringens styrning av Svevia och Infranord inte säkerställer riksdagens intentioner med bolagiseringen.

Här nämns riksdagens intention om ökad produktivitet och att detta är något som regeringen inte har följt upp tillräckligt. Jag noterar att regeringen inte har genomfört några systematiska uppföljningar utöver uppföljning av de ekonomiska målen i verksamhetsberättelsen och att detta pekas ut som en av anledningarna till att bolagen inte har nått sina mål. Riksrevisionen bedömer att regeringen inte har använt styrverktyget ägardialog på ett effektivt sätt för att följa upp och utvärdera målen.

Fru talman! Jag ser att regeringen i sin skrivelse inte ställer sig bakom Riksrevisionens slutsats att regeringens styrning av Svevia och Infranord inte uppfyller riksdagens intentioner. Regeringen menar i stället att uppföljning har gjorts genom ägardialoger mellan företrädare för ägaren, styrelsens ordförande och bolagets direktör. Enligt regeringen har denna modell tillämpats i flera år men inte alltid dokumenterats på ett tydligt sätt.

Min uppfattning är att uppföljningen av den förbättrade produktiviteten är något som går utöver den vanliga ägardialogen och att en separat produktivitetsuppföljning hade kunnat dokumenteras på ett sätt som den vanliga ägardialogen inte alltid är lämpad för. På så vis hade det varit möjligt för riksdagen att följa upp om riksdagens mål har uppfyllts av regeringen.

Om riksdagens intentioner att skapa större konkurrens på marknaden för järnvägs- och vägunderhåll ska nås krävs enligt min mening att regeringen tar sitt ansvar och följer upp hur arbetet i de statliga bolagen går. Om regeringen inte agerar löpande genom att sätta adekvata ekonomiska mål och ha ägardialog för båda verksamheterna riskerar reformen av bolagiseringen att misslyckas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord

Regeringen har i sin nyligen framtagna infrastrukturproposition en uttalad avsikt att göra stora satsningar på underhåll av väg och – till viss del – järnväg. Jag anser att detta är både efterlängtat och välkommet. Svevia och Infranord får spela en viktig roll i arbetet för en väl fungerande infrastruktur i hela landet. Då är det oerhört viktigt att dessa två statliga bolag levererar och att regeringen arbetar för att förbättra ägardialogen och nå de mål som riksdagen satt. Jag konstaterar samtidigt att regeringens styrning av Svevia och Infranord är otillräcklig och inte når upp till riksdagens uppsatta mål och att regeringen därför omedelbart bör vidta adekvata åtgärder för att kunna uppnå målen.

Jag vill vidare peka på att underhållet av svensk järnväg och väg behöver effektiviseras och att det finns många privata bolag som använder nya metoder och tekniker för att kunna snabba på underhållsarbetet. Jag anser att detta är något som måste främjas. Målet ska vara att det finns ett effektivt järnvägs- och vägunderhåll i Sverige som klarar av det ökade trycket när Sverige som land ska försöka bygga bort underhållsskulden och som klarar av att göra detta på ett effektivt sätt.

Både Riksrevisionen och regeringen menar att fungerande konkurrens leder till effektivare resursutnyttjande, vilket kommer samhället till del i form av lägre priser och bättre kvalitet. Den synen delar Centerpartiet.

Det kan vara dags för regeringen att agera och se över den gamla reformen av bolagiseringen samt vad nästa steg ska bli. Jag anser att det behöver tas ytterligare ett omtag kring bolagiseringen av Svevia och Infranord. För att man ska uppnå konkurrens på riktigt anser jag att delar av – eller hela – bolagen kan behöva säljas.

Svevia arbetar med vägunderhåll och vägbyggande men har även industriverksamhet. I koncernen ingår dotterbolaget Arento, som hyr ut bygg- och anläggningsfordon. Jag anser att denna verksamhet lika gärna skulle kunna utföras av privata bolag. Det finns många både små och stora bolag som skulle kunna ta över den delen. Det kan bli direkt konkurrenshämmande att staten har denna typ av uthyrning.

Jag menar att det behövs en bred utredning där man ser över såväl ägarformen för Svevia och Infranord som behovet av en eventuell försäljning av i första hand Svevia men även Infranord.