Fru talman! Vi ska nu debattera Riksrevisionens rapport gällande bildandet av Svevia och Infranord.

Riksrevisionens ingångsvinkel i granskningen har varit att granska huruvida riksdagens intentioner med att bilda bolagen Infranord och Svevia har uppnåtts när det gäller både marknaden som helhet och bolagen specifikt. Målsättningen från början hos den dåvarande regeringen Reinfeldt var att detta skulle leda till bättre konkurrens och ökad konkurrensneutralitet. Det skulle eliminera misstanken om korssubventioner på marknaden för vår infrastruktur, såväl för underhåll som för investeringar.

Man hade också som målsättning att öka effektiviteten jämfört med Banverket Produktion och Vägverket Produktion. En annan, lite märklig, målsättning var att skapa ett nytt kundunderlag – vad nu det skulle vara. Möjligen handlade det om att konkurrera i andra länder, om det nu skulle vara i rikets intresse – vad vet jag? Man förväntade sig dessutom, vilket är smått komiskt, att detta skulle stärka beställarkompetensen.

Resultatet ser vi tydligt i dag, och just det här tänkte jag gå direkt in på. För Sverigedemokraterna är det tämligen uppenbart att det är svårare att få tag i erforderlig kompetens för flera tjänster då Trafikverket inte längre bedriver underhåll och investering samt reinvestering i egen regi. På den tiden Banverket Produktion och Vägverket Produktion existerade fanns det också karriärvägar inom respektive verk, och kompetens och kännedom stannade på ett naturligt sätt kvar inom myndigheterna.

Vi sverigedemokrater menar att syftet med bolagiseringen för detta mål föll platt. Det är min övertygelse att vi förr eller senare kommer att se ett återtagande av underhållet i egen regi. Det enklaste vore att låta Infranord uppgå i Trafikverket eller i ett kommande banverk och låta de viktigaste bangårdarna och stambanorna underhållas i egen regi, i sammanhängande stråk. Likaså borde vi för att återfå beställarkompetens på vägsidan låta Svevia uppgå i ett vägverk eller, i värsta fall, i Trafikverket.

Det som inte granskats i denna rapport är när den egna konsultverksamheten såldes ut vid sammanslagningen 2010. Banverket Projektering och Vägverket Konsult såldes till Vectura Consulting AB. Då gick den värdefulla kompetensen där förlorad. Det hade varit intressant att få se en prislapp på alla dyrköpta konsulttimmar, för att inte tala om den anläggningskännedom som gick förlorad. Det har Riksrevisionen påpekat i andra rapporter.

Den tidigare tingens ordning borde återupprättas för att vi ska få bukt med kompetensproblemen inom Trafikverket. När det gäller vad som hände i praktiken efter bolagiseringen är det i slutändan i stort sett samma människor som fortsatt att jobba på våra vägar och järnvägar med samma arbetsmetoder.

Även på Banverks- och Vägverkstiden genomfördes kontinuerliga effektiviseringar. Sådana har givetvis genomförts i bolagen också, men det finns en skillnad. På grund av att bolagen har enskilda kontrakt kan det vara problem att effektivt ta hand om större haverier. Om man som bolag kanske bara har ett kontrakt i södra delen av landet kan det till exempel bli väldigt känsligt med personaltillgång vid en större urspårning, ett kontaktledningshaveri eller en brand. De problemen fanns inte förr. Då fanns folk att tillgå.

Riksrevisionen ger som förbättringsförslag att stärka beställarkompetensen genom framtagande av mål och mätbara indikatorer för beställarkompetens. Jag har svårt att se hur det skulle kunna ge framgång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om bildandet av Svevia och Infranord

Riksrevisionen menar också att synpunkter på beställarkompetensen ska inhämtas. Detta skulle däremot kunna vara en rimlig åtgärd givet att något relevant arbete genomförs med att analysera och använda dessa uppgifter till någonting bra. I sämsta fall ger det ingenting alls utan medför bara att fler analytiker anställs, som kanske inte ens har den specialistkunskap som erfordras för detta grannlaga arbete.

Det framförs också synpunkter på innovationer i upphandlingarna. Det finns dock skäl till att upphandlingarna är tämligen detaljstyrda, och de är dels frågan om kvalitet, dels frågan om säkerhet. Det krävs hög kunskap för att ändra på regler utan att tumma på säkerhet och kvalitet. Det är ingen slump att det finns rigorösa regelverk. Däremot är det av största vikt att Trafikverket vet vad man ska upphandla, så att inte kostsamma tilläggs- och ändringsarbeten tillkommer. Men detta kan vi inte lasta Svevia och Infranord för.

Sverigedemokraterna menar trots allt att bolagen som sådana gör ett bra jobb och i stort sett når sina ekonomiska mål. Man får komma ihåg att stora kostnadsökningar påverkar även de här bolagen. Med detta sagt finns det givetvis utrymme för förbättring.

Jag hade gärna sett att Riksrevisionen tittat på helheten, tittat längre tillbaka historiskt och tagit med perspektivet vad som gick förlorat i bolagiseringen av även konsultverksamheten.