Herr talman! Till att börja med vill jag säga något om benämningen SD-regeringen. Att Sverigedemokraterna har lyckats tvinga Erik Slottner att utse en dömd brottsling som landshövding, en person som har tvingats be om ursäkt för sin egen rasism före sitt tillträde, är väl det yttersta beviset på att det är Sverigedemokraterna som håller i kopplet på den här regeringen och att benämningen SD-regeringen är alldeles riktig.

Till Sverigedemokraterna, som kallar den här interpellationen och den här debatten för mobbning, skulle jag vilja säga att jag inte har gjort mig skyldig till mobbning. Jag ger en saklig beskrivning av saker som har hänt och saker som personen debatten handlar om har sagt och gjort och har blivit fälld för. Jag ställer frågor om det eftersom det står i strid med den statliga värdegrunden, som nämnda människa är satt att upprätthålla. Erik Slottner är ansvarig för detta. Det är rimliga frågor. Det är inte mobbning.

Om Carina Ståhl Herrstedt är omtänksam, snäll och öm och värnar de mest utsatta tycker jag att Sverigedemokraterna har en del att förklara när det kommer till hennes uttalanden om människor av en annan hudfärg, människor av en annan trosuppfattning och människor av en annan sexuell läggning än hon själv. Det är fråga om minoriteter som har ett grundlagsstadgat diskrimineringsskydd. Är det att vara öm och snäll att göra sig lustig på deras bekostnad? Är det att värna om de mest utsatta?

Ulf Kristersson höll ett tal till nationen dagar efter det tragiska dådet den 4 februari. Han talade då om sammanhållning i nationen som det allra viktigaste just nu. Sedan tog det några dagar innan beskedet kom att SD-regeringen utser den första SD-landshövdingen, en person som, skulle det visa sig, blev tvungen att be om ursäkt för sin egen rasism efter att hon hävdat sin rätt att använda vissa mycket nedsättande ord om människor med viss hudfärg. Efter att hon gjort sig lustig på bekostnad av minoriteters religion, etnicitet och sexuella läggning har hon försvarat det med: ”Jag kan tycka att det är lite halvroligt.”

Är det Erik Slottners bedömning att den här utnämningen leder till sammanhållning i det här landet och till sammanhållning i Gävleborgs län, om hela den politiska oppositionen är kritisk? Hemma i Norrbotten har vi en moderat, Lotta Finstorp, som landshövding. Hon har ett solitt stöd och är inte ifrågasatt i något politiskt läger.

Det som gör den här utnämningen dramatisk är att Carina Ståhl Herrstedt är avslöjad med rasism och har försvarat den men nu har tvingats be om ursäkt eftersom kritiken blev för påtaglig. Hon är dömd för förtal. Var det att agera för sammanhållning att utnämna henne till landshövding i Gävleborg, Erik Slottner?