Herr talman! Tack till statsrådet som är här i kväll för att debattera med oss!

Att vara landshövding är inte vilket uppdrag som helst. Det är ett uppdrag som kräver gott omdöme – eller god vandel, för att använda ett begrepp som SD-regeringen gärna betonar vikten av i andra sammanhang.

Det kräver en förmåga att vara en samlande kraft i ett län men också att representera. Det handlar om att representera statens verksamhet i ett län och också om att kunna representera länet och dess behov i olika sammanhang. Man ska även kunna representera länets medborgare.

En landshövding behöver vara en person som både kan och vill bygga förtroende mellan människor och mellan olika intressen och som verkar i länet för att alla ska känna sig trygga, inkluderade och delaktiga i det gemensamma samhällsbygget.

Efter att ha väntat ett halvår fattade regeringen beslut om att utse en ny landshövding i Gävleborg tillika myndighetschef för länsstyrelsen. Jag kan vittna om att i mitt hemlän Gävleborg har reaktionerna varit mycket starka efter att regeringen beslutat att utse en person som tidigare har uttryckt sig djupt rasistiskt och nedvärderande baserat på etnicitet, religion och sexuell läggning och som därtill vid flera tillfällen är dömd för förtal.

Med den utnämning som regeringen valde att göra är det i dag många i Gävleborg som har svårt att se att regeringen över huvud taget hade en ambition att försöka utse någon som har förutsättningar och vilja att vara den samlande kraft som länet behöver för en förbättrad infrastruktur, stärkt energiförsörjning till basindustrin på både kort och lång sikt, utbildningssatsningar, fler jobb, hållbara fiskbestånd och mer myggbekämpning, bara för att nämna några viktiga frågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Många frågar sig varför regeringen premierar en bakgrund som så uppenbart försvårar att kunna samla ett län. Jag undrar om det här är vad som ska löna sig i framstående uppdrag inom den offentliga förvaltningen, oavsett om en person har en bakgrund inom eller utom politiken och oavsett vilket parti personen representerar.

Jag undrar vilka egenskaper, kunskaper och erfarenheter som regeringen har tyckt varit viktiga att besitta för en landshövding för just Gävleborg. Hur har urvalsgrunden sett ut med hänsyn till förtjänst och skicklighet? Det är ju kärnan i den här debatten, och det är frågor som jag menar att statsrådet behöver kunna svara på.

Regeringen sitter på utnämningsmakten, och det här säger ytterst något om regeringens omdöme. Den tidigare ledningen i länsstyrelsen, med Moderaternas Per Bill i spetsen som den senaste landshövdingen, gjorde att Gävleborgs länsstyrelse blev den första i landet att hbtqi-certifiera sig, vilket ju är ett tydligt bevis på att länsstyrelsen, direkt från myndighetens ledning, har en lång tradition också av att arbeta strategiskt och ta allas lika värde och inkludering på allvar.

Kan vi lita på att det här arbetet kommer att fortsätta, sett till att det här också är en certifiering och ett arbete som Sverigedemokraterna motarbetar i varenda politisk församling där de är representerade?

Jag undrar vilka konkreta förväntningar som regeringen har på den nyvalda landshövdingen när det gäller att bygga förtroende och verka som en enande representant för hela Gävleborg.

(Applåder)