Fru talman! Statsrådet talar om dialog. Jag antar att han refererar till de samråd som kommunerna har blivit erbjudna att genomföra inför en nedläggning. Då kan jag säga att sist jag hörde någonting från min kommun avböjde man ett sådant samråd, för man såg inte poängen med det. Det kändes som om beslutet redan var fattat att kontoret skulle läggas ned.

När Socialdemokraterna satt i regeringsställning fanns ett stort fokus på att staten skulle vara mer synlig i Sverige. Detta arbete ser vi nu nedmonteras av sittande regering. En statlig närvaro i hela landet bygger upp allmänhetens förtroende, men det ger också en legitimitet till myndighetsutövningen.

Den här regeringen tar sin hand från statens närvaro i hela landet och därmed också från tillgängligheten och de medborgarnära myndigheternas service. Den som befinner sig i ett digitalt utanförskap och inte har tillgång till bank-id måste söka sig till de fysiska servicekontoren. Men regeringen vill nu begränsa den möjligheten.

I delredovisningen Regeringsuppdrag att redovisa en plan för ny organisering av servicekontorsnätet går det att läsa följande: ”Under de närmaste åren … kommer antalet servicekontor att minska i alla delar av landet, däribland gles- och landsbygdsområden, storstadsområden och områden där utanförskapet är stort. Det kommer att få konsekvenser för privatpersoner och företag som besöker servicekontor. Bedömningen är vidare att konsekvenserna för myndigheten är påtagliga och komplexa.” En omfattande verksamhetsförändring ska ske för dem som bor i kommuner där staten nu tar bort servicen, men ”verksamheten ska upprätthållas och effektiva långsiktiga lösningar ska utvecklas”.

Detta innebär nedläggning av kontor i gles- och landsbygdsområden, och det kommer att märkas i form av minskad tillgänglighet. Det kommer att innebära längre resväg till närmaste kontor och högre reskostnader för enskilda att besöka ett servicekontor, precis som i fallet med Östhammar och orten Öregrund, som jag nämnde tidigare.

I storstadsområden blir i stället problemet att det blir risk för köbildning och längre väntetider. I områden där utanförskapet är stort kommer kontor också att läggas ned, och där kan förtroendet för statlig verksamhet komma att påverkas negativt när servicekontor som kanske nyligen har öppnats stängs strax därefter.

Kort sagt: Att ta bort 150 miljoner innebär konsekvenser, och det blir ofta landsbygdskommuner som min egen som blir mest lidande. I dagens oroliga samhälle behövs inte mindre förtroende för staten, utan vi behöver i stället ett samhälle som håller ihop. Statlig service i hela landet är viktigt, har ministern uttalat. Men money talks, och att dra ned 150 miljoner kommer att smärta för kommunerna. För Östhammar och för alla som bor i de kommuner där staten nu tar bort en viktig service kommer det att kännas hårt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag ville gå tillbaka till formuleringen i statsrådets debatt med mina kollegor där han sa: ”Regeringen har nu valt att ge Statens servicecenter ett större utrymme att avgöra var de enskilda kontoren ska vara lokaliserade.” Menar statsrådet då på fullaste allvar att det innebär ett fritt handlingsutrymme att bäst avgöra hur statlig service ska genomföras inom myndighetens ram när man faktiskt skär ned 150 miljoner kronor på tre år? Det skulle jag vilja ha svar på.

Politik handlar om prioriteringar, och jag ber statsrådet och regeringen att tänka om och prioritera landsbygdens service och inte lägga ned servicekontoren.

(Applåder)