Herr talman! Låt mig bara först ta tillfället i akt att förtydliga och verkligen understryka den fråga som ledamoten tar upp.

Problemet har varit att man inte har följt upp de planer man som arbetsgivare är skyldig att upprätta när ens arbetstagare är sjukskriven mer än 30 dagar. Poängen är nu att regeringen i regleringsbreven till ansvariga myndigheter har gett just det uppdraget. Samarbetet mellan myndigheter ska nu stärkas. Arbetet ska göras, för jag håller med om att det inte hjälper en person vars arbetsgivare har upprättat en plan om planen inte följs eller följs upp.

Nu tar vi tag i problemen och skruvar i systemet. Det här är ett tredelat ansvar mellan det offentliga i form av hälso- och sjukvården och ansvariga myndigheter, arbetsgivaren – som i många fall när det gäller just sjukskrivningar också är offentlig – och den enskilda individen.

Det här samarbetet måste fungera. Nu har vi tagit tag i det och även lagt ett rejält batteri i budgeten för 2025 för att det också ska fungera. Det gjorde inte den tidigare regeringen, men det gör den här regeringen. Vi ser problemen, och vi vidtar åtgärder som får effekt.

En annan viktig fråga som jag skulle vilja lyfta här i dag, herr talman, är frågan om kunskap, expertis och effektiva och beprövade insatser, särskilt för personer med psykiatriska diagnoser. Här finns ett stort behov av ny och ökad kunskap. Vi vet att de långa sjukskrivningarna blir längre och också fler, och vi vet även att det stora flertalet av dem gäller psykiatriska diagnoser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Därför har vi gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda och vidta åtgärder som bedöms lämpliga för att främja kunskapsutvecklingen om sjukskrivning och rehabilitering, särskilt när det gäller de psykiatriska diagnoserna.

För att förbättra kunskapsläget över de mest effektiva insatserna tillför regeringen dessutom medel till forskning inom området i regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition. Åren 2025–28 tillför regeringen 25 miljoner kronor årligen för att stödja centrumbildningar som verkar för att stärka kunskap, evidens och effektiva insatser för återgång i arbete inom området psykisk ohälsa.

Även hälso- och sjukvården, som möter en sjukskriven individ tidigt i sjukskrivningen, har goda möjligheter att bidra till en snabb återgång i arbete och att ge rätt stöd och rätt hjälp i sjukskrivningen. Att vårdens arbete med sjukskrivningar och rehabilitering utvecklas är därför en väldigt viktig pusselbit i regeringens arbete med att minska sjukskrivningar och hjälpa människor tillbaka till arbete så fort som möjligt.

Mot den bakgrunden, herr talman, är det extra viktigt och glädjande att vi nu tillför 500 miljoner kronor för en riktad satsning på primärvårdens första-linje-arbete med psykisk hälsa. Det är särskilt viktigt att stärka dessa delar eftersom det ofta är primärvården som i första hand möter den sjukskrivna.

Ytterligare medel har aviserats för åren 2026 och 2027, för här gäller det att vara uthållig. Genom att korta köerna och se till att människor får vård i tid minskar vi det mänskliga lidandet och ökar återgången till arbete efter sjukskrivning på grund av en psykiatrisk diagnos. Det är så vi lyckas få ned antalet sjukskrivningar och de onödigt långa sjukskrivningarna.