Fru talman! Josef Fransson har frågat mig hur vidsträckt jag anser att konceptet akademisk frihet ska vara och om detta till exempel ska kunna inrymma undervisning i extrema och totalitära ideologier. Han har även frågat mig om jag anser att det som anförs om att wokeideologin växer inom svenska högre lärosäten på något vis är problematiskt och om jag avser att vidta några åtgärder utifrån min ståndpunkt. Han har dessutom frågat mig hur jag ska arbeta kring sådant som wokeideologi, cancelkultur och antisemitism på svenska högre lärosäten.

Regeringens mål är att utbildning och forskning vid universitet och högskolor ska hålla en internationellt sett hög kvalitet och bedrivas effektivt. Den akademiska friheten är grundläggande för att detta ska uppnås och en viktig beståndsdel i ett demokratiskt och starkt samhälle. Den måste främjas och värnas.

I högskolelagen (1992:1434) är det fastställt att det som allmänna principer för forskningen ska gälla att forskningsproblem får väljas fritt, att forskningsmetoder får utvecklas fritt och att forskningsresultat får publiceras fritt. I samma bestämmelse framgår att det som allmän princip för högskolornas verksamhet ska gälla att den akademiska friheten ska främjas och värnas. Detta omfattar såväl forskning som utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Akademisk frihet och forskningens frihet innebär inte minst att forskare själva väljer frågeställningar att forska om. Principen innebär att den forskning som håller högst kvalitet prioriteras, oavsett forskningsproblemets tyngd eller popularitet. Vetenskapliga framsteg kräver att kunskap kan sökas fritt samt att forskningsresultat kan delas och diskuteras öppet utan repressalier och därmed prövas inom ramen för vetenskapliga och professionella standarder.

Regeringen gav 2023 Universitetskanslersämbetet i uppdrag att bland annat göra fallstudier i syfte att ge en fördjupad förståelse för universitetens och högskolornas arbete med att främja och värna den akademiska friheten. I myndighetens rapport framgår bland annat att cirka hälften av de tillfrågade lärarna, forskarna och doktoranderna anser att den akademiska friheten vid svenska lärosäten är utmanad. Rapporten visar att det finns ett fortsatt behov av att stärka och skydda den akademiska friheten vid svenska lärosäten. Regeringen har därför aviserat att den avser att ge en utredare i uppdrag att bland annat föreslå åtgärder för att stärka skyddet av den akademiska friheten för lärare och forskare vid svenska lärosäten. Arbetet med detta uppdrag pågår inom Regeringskansliet.

De övergripande kraven på högre utbildning finns i lag och förordning. Hur utbildningarna ska utformas och vilket innehåll kurserna ska ha för att kraven ska uppfyllas bestämmer lärosätena. Att professionen bestämmer den närmare utformningen är en förutsättning för hög kvalitet i högre utbildning.

Utbildningar i högskolan bidrar till bildning och till individuell utveckling, samhällsengagemang och kritiskt tänkande. Universitet och högskolor har ett viktigt ansvar för att organisera och utveckla sin verksamhet för att uppnå hög kvalitet i utbildningen, stärka kompetensförsörjningen för arbetsmarknadens behov och säkerställa att resurserna utnyttjas effektivt. Lärosätenas självbestämmande och den akademiska friheten är förutsättningar för hög kvalitet i utbildning och forskning, och dessa principer ska värnas.