STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! I Sverige tvättas minst 130 miljarder varje år, enligt Ekobrottsmyndigheten. Finanspolisen misstänker att penningtvätten har ökat dramatiskt de senaste åren – mellan 2022 och 2023 med 24 procent. Det är pengar som finansierar brottslig verksamhet. Detta drabbar enskilda personer och undergräver tilliten till vårt samhälle.

Det blir också allt svårare att konkurrera som seriös företagare. De allra flesta företagare i Sverige arbetar hårt, gör rätt för sig och bidrar till vårt samhälle och till tillväxten. Det är viktigt att stödja de seriösa företagarna, men vi ska göra det riktigt svårt för de oseriösa och stoppa de kriminella.

Sammantaget: De flesta företagare är och vill vara seriösa, men de flesta som är i organiserad brottslighet driver företag. Man har tittat på hur det är i EU. Man bedömer att 86 procent i den organiserade brottsligheten driver företag. Det är den verklighet vi står inför.

Vi behöver alltså skydda företag från ekonomisk brottslighet. Vi behöver se till att skattebetalare inte längre göder den organiserade brottsligheten. Det skadar tilliten. Därför behöver vi ta flera initiativ.

Jag håller med om det som regeringen och justitieministern ger uttryck för: att en enskild fråga, som till exempel den om revisionsplikten, kanske inte löser allting. Men den kan bidra till att lösa en del av de problem som vi har.

Vad har då hänt med revisionsplikten? Jo, 2010 avskaffade den dåvarande alliansregeringen revisionsplikten för små aktiebolag. Syftet var att minska krångel och kostnader för småföretagen, som i och med beslutet kunde välja bort att ha en revisor som granskade räkenskaperna. När reformen lanserades lyftes farhågor fram om minskade skatteintäkter, ökad ekonomisk brottslighet och sämre redovisningskvalitet.

Riksrevisionen har granskat borttagandet av revisionsplikten. Man visar att det är en reform som kostar mer än den smakar. Jag tror att det uttrycktes som så, men jag vågar inte garantera att det är rätt citerat. Man visar i alla fall att intentionerna med reformen i stort har uteblivit, förutom när det gäller ökad valfrihet och den direkta besparingen i fråga om revisorsarvodet. Detta kunde man se. Den ökade valfriheten handlar om att man kan välja att inte ha en revisor. Men granskningen visar också att den avskaffade revisionsplikten försvårar arbetet mot ekonomisk brottslighet, det som vi talar om i dag.

Jag är medveten om att det skulle kosta att återinföra revisionsplikten. Det finns inte heller tillräckligt med revisorer. Men mina frågor till statsrådet är: Är statsrådet beredd att titta på detta mot bakgrund av de stora problem vi har med den ekonomiska brottsligheten? Är statsrådet beredd att åtminstone överväga att införa revisionsplikten för fler företag?