Fru talman! har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att återinföra revisionsplikten för fler aktiebolag för att minska den ekonomiska brottsligheten.

Låt mig börja med att säga att det i de allra flesta företag naturligtvis finns en strävan efter att följa lagar och regler. Men under senare år har det med tydlighet framgått att företag också används för brottsliga ändamål på ett alltmer systematiskt sätt. Brottslighet i företag leder till att samhället drabbas av stora förluster, och hederliga näringsidkare riskerar att slås ut när de tvingas konkurrera med oseriösa och brottsliga aktörer. Med de vinster som genereras i bolag kan också annan grov brottslighet finansieras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag är helt överens med Eva Lindh om att vi ska göra det svårt för oseriösa och kriminella aktörer att driva företag och att använda företag som verktyg för brottslighet. Regeringen arbetar därför aktivt på flera plan för att förhindra detta. Låt mig nämna en del av vad vi gör.

Den 1 januari trädde en rad åtgärder i kraft med anledning av regeringens proposition Bolag och brott. Åtgärderna syftar bland annat till att säkerställa att de offentliga uppgifterna om företag är korrekta, att förhindra att målvakter anmäls som företrädare för företag och att så tidigt som möjligt upptäcka brottsliga upplägg i företag. I linje med detta har Bolagsverket också fått bättre verktyg i arbetet mot brott i företag. Maxstraffet för brott mot det så kallade målvaktsförbudet har skärpts från ett till två års fängelse, och företagskapning har kriminaliserats genom en särskild straffbestämmelse.

Under hösten utreddes också i snabbspår hur näringsförbudet kan utökas till att omfatta den som har gjort sig skyldig till organiserad eller systematisk brottslighet, även om personen inte bedrev näringsverksamhet vid brottstillfället. Det arbetet pågår nu på Regeringskansliet. Regeringen har även gett Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att studera hur bolag används som brottsverktyg av aktörer i den kriminella miljön och föreslagit åtgärder som stärker informationsutbytet mellan myndigheter. Det arbete som nu görs kommer att väsentligt flytta fram samhällets positioner i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Sedan är det naturligtvis viktigt att de åtgärder som vidtas är effektiva och träffsäkra och att de slår just mot den kriminella ekonomin. Vi ska undvika sådant som drabbar vanliga näringsidkare med orimliga bördor.

Det är en realitet att det inte går att dra några säkra slutsatser om i vilken mån förekomsten av en revisor bidrar till att motverka brott i företag. Revision är ett trubbigt verktyg mot den avancerade brottslighet där företag införskaffas för att under en relativt kort tid användas för flera olika typer av brott. Vad som däremot stod klart, när vi gjorde den här avvägningen, var att ett återinförande av revisionsplikten skulle bli väldigt kostsamt för alla företagare och innebära försämrade möjligheter för dem att växa och anställa fler människor. Det gäller inte minst de allra minsta företagen.

Till detta kommer realiteten att efterfrågan på revisionstjänster påtagligt skulle öka. Det är ett försiktigt byråkratiskt uttryck för att säga att det skulle öka alldeles oerhört, på ett sätt som i praktiken skulle göra att detta skulle bli väldigt svårt att hantera eller leva upp till. Det betyder också – man kan titta på den här utredningen – att det skulle ta väldigt lång tid innan en sådan här reform skulle kunna få genomslag i praktiken.

Detta är bakgrunden till att vi, när vi vägde ihop helheten, valde att gå fram med alla andra förslag från utredningen – plus att göra väldigt många andra saker – men i det här läget valde att avstå just från frågan som avser revisionsplikten för små aktiebolag. Men vi får förstås följa detta och se hur saker och ting utvecklar sig och om även den frågan kommer i ett annat ljus när vi blickar framåt.