Fru talman! Låt mig börja med frågan om varför den tidigare utredningen lades ned. Det gjordes för att vinna tid. Det var en utredning som inte hade i uppdrag att lämna några skarpa förslag och inte hade något lagstiftningsuppdrag, utan den hade ett bredare kunskapshöjande uppdrag. Vi valde att lägga ned den för vi ville gå till handling, både genom att förnya den handlingsplan mot korruption som redan är beslutad och igång och genom att ersätta den tidigare utredningen med en ny utredning som fick ett brett och skarpt lagstiftande uppdrag.

Låt mig gå över till de frågor som har tagits upp. Det handlade först om marknadisering. Jag antar att det med det menas korruption i relationen mellan det offentliga och det privata. Det handlade också om vänskapskorruption, om man med det menar att man ger otillbörliga förmåner till exempel i samband med tjänstetillsättningar, som då inte baseras på förtjänst och skicklighet utan på personliga relationer. Allt detta omfattas av den nya utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När vi säger att det är ett brett uppdrag är det inte för att säga att vissa saker inte ska vara med eller att vi inte vill tala om vissa saker, utan det uppdrag som utredningen har och de lagstiftningsfrågor som ligger på utredningens bord tar sikte på alla varianter. Man kan tänka sig att otillbörliga förmåner i samband med en anställning kan uppkomma på grund av vänskap eller andra personliga relationer, att man vill ha ekonomisk vinning eller att man är föremål för hot eller utpressning. Det kan finnas en lång rad olika orsaker till att exempelvis en tjänstetillsättning inte gått till på rätt sätt. Alla dessa aspekter finns med i den nya utredningens uppdrag.

Det långa talets korta mening är att alla de relevanta frågor som tagits upp av både Patrik Björck och Eva Lindh ingår i utredningsgreppet. Och skälet till att vi lade ned den förra utredningen var att vi ville vinna tid. Den var för bred och hade inget skarpt lagstiftningsuppdrag. Vi ersatte den med dels en konkret handlingsplan mot korruption, som redan är igång, dels ett utredningsupplägg som fick just ett skarpt lagstiftningsuppdrag. Jag ser mycket fram emot att ta del av underlagen.

Jag vill också ta mig an frågan om huruvida korruptionen har ökat eller minskat i Sverige. Det refererades bland annat till Transparency Internationals index – jag vet inte om det sades rakt ut, men det är det som har varit aktuellt på senare tid. En del problematiserar index av denna typ och menar att det är svårt att läsa ut konklusioner av dem. Men man kan läsa dem tillsammans med andra underlag, till exempel sådant polisen ger uttryck för i årsrapporter och annat. I exempelvis årsrapporten för 2023 slår polisens avdelning för särskilda utredningar fast att korruption, insiderverksamhet och infiltration är växande problem i offentlig förvaltning. Om vi läser ihop olika saker tror jag att vi kan ha som utgångspunkt att dessa problem är växande i Sverige, inte avtagande.

En särskild aspekt av detta, som vi inte diskuterat i dag men som jag ändå tycker måste föras in för att vi ska få en bredare bild av problematiken, är att det riktigt nya i Sverige är inslaget av organiserad brottslighet. Vi talar om vari systemhotet består, och utöver förfärliga konsekvenser för enskilda brottsoffer består det i att detta är en brottslighet som har enormt offensiva anspråk och äter sig in i den offentliga förvaltningen – apropå detta med snittet mellan privat och offentligt. Den korrumperar också privata marknader genom att använda bolag som brottsverktyg, och den skär emellan och tar sig in i offentlig verksamhet och annat. Allt detta totalt sett motiverar de reformgrepp som nu tas.