Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

För bygdegårdsrörelsen ser utvecklingen i dag ut på det här viset: Bygdegårdsföreningar har inte fått något verksamhetsutvecklingsbidrag från Boverket sedan 2018. Bygdegårdsföreningar vittnar om att även investeringsstödet har påverkats negativt, om än i mindre utsträckning. Utöver detta fick också den centrala nivån, Bygdegårdarnas Riksförbund, det centrala anslaget halverat från 2017 till 2023.

En annan aspekt som behöver lyftas upp i denna debatt tror jag är 1 § i förordningen, som definierar allmänna samlingslokaler: ”Med allmän samlingslokal avses i denna förordning en lokal som på en ort hålls öppen och tillgänglig för föreningslivets möten, studieverksamhet, kulturell verksamhet, förströelse, fritidssysselsättning eller någon annan liknande verksamhet.”

Det är en ganska bred tolkning. Sett till de föreningar som under de senaste åren har beviljats statsbidrag utifrån just denna förordning går det att ha ett resonemang och ställa sig frågan om inte begreppet börjar tolkas lite väl brett. Det finns ju flera andra satsningar och stöd till civilsamhället som inte regleras av den här förordningen. Ministern får gärna kommentera det.

Samlingslokaler på landsbygd och i glesbygd är ju viktiga ur flera aspekter. Inte minst fyller de en viktig funktion i den kulturella infrastrukturen, som egna arrangörer men även som arenor och möjliggörare för dem som söker platser för publika framträdanden. De utgör en hörnsten i svenskt kulturliv och bidrar till att göra konst och kultur med både bredd och spets tillgänglig i hela Sverige.

Samlingslokalernas betydelse inom demokratiuppbyggnaden ska inte heller underskattas. Föreningslivet i Sverige skapar tillit och kanaler för människors engagemang och intressen. Det har en avgörande roll för civilsamhällets förutsättningar att verka. Ofta är ju samlingslokalerna navet i bygden. Gemenskapen byggs och folkhälsan stärks genom våra allmänna samlingslokaler. Många fungerar också som vallokaler vid allmänna val, som vaccinationscentraler under pandemier och så vidare.

Fru talman! Samlingslokalernas funktion som mötesplatser runt om i vårt land gör dem också till en viktig resurs i samhällets krisberedskap och vårt civilförsvar, vilket inte minst har identifierats i Försvarsberedningens rapport Kraftsamling. Vid exempelvis större och längre strömavbrott, skogsbränder eller eftersök av försvunna personer är det inte sällan de allmänna samlingslokalerna som blir knutpunkten för samhällets samlade insatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Förutom den problematik som begränsningarna i förordningen innebär för samlingslokaler på landsbygd och i glesbygd finns också utmaningen med nivån på statsbidraget i förhållande till ambitionen att fler ska kunna ta del av detta bidrag. När regeringen nu väljer att låta stödet till samlingslokaler fortsätta ligga still på samma nivå, 52 miljoner, innebär det i praktiken en urgröpning över tid.

Vi socialdemokrater har föreslagit att ytterligare 50 miljoner ska avsättas för de allmänna samlingslokalerna. Det är en fördubbling jämfört med nuvarande budget. Det har blivit nedröstat här i riksdagen, vilket jag beklagar.

Vi ser behovet och betydelsen av de allmänna samlingslokalerna, och det tror jag att regeringen också gör. Mina följdfrågor blir därför: Är ministern beredd att höja anslaget till de allmänna samlingslokalerna i kommande budgetar? Och ser ministern något behov av att tydliggöra definitionen av allmänna samlingslokaler i första paragrafen i förordningen?