Fru talman! Vi agerar nu för att få bort de osunda drivkrafterna i det svenska skolsystemet. Bland annat kommer ett vinststopp att införas inte bara för nya skolor och skolor med brister utan också för alla de skolor som vill ta del av statsbidrag för att höja kvaliteten i skolan. Dessutom ska skolpengen inte gå till något annat än till utbildning. Detta är givetvis viktigt, men det är bara en del av det hela.

Den andra delen rör finansieringen, där ett problem i dag är att friskolor får betalt för uppgifter de faktiskt inte har. Detta måste vi också göra något åt, och därför är utredningen om en nationell skolpengsnorm viktig. Den är också viktig för alla elever som går i kommunala skolor i kommuner som inte satsar på skolan. Detta att det skiljer 70 000 kronor per elev och år mellan den kommun som satsar mest och den kommun som satsar minst är inte anständigt. Det måste vi göra något åt.

Därför jobbar regeringen också med att återreglera svensk skola. Vi har till exempel sett till att elever ska ha rätt till läroböcker. Den utredningen gjordes under den socialdemokratiska regeringen, men samma regering gjorde absolut inget för att förverkliga utredningens förslag. Vi ser också till att Sverige får bemannade skolbibliotek, och vi satsar på läroböcker, fler utbildade speciallärare, mindre undervisningsgrupper och skolsociala team. Allt detta är ett sätt att återreglera svensk skola eftersom en del kommuner faktiskt har misslyckats.

Jag är den första att säga att vi också måste göra något åt friskolesystemet och de avarter som finns. Åsa Westlund ställde en fråga om lärare som jag inte riktigt förstod, men vi kan återkomma till den. När det gäller elever finns det en lagstiftning som säger att friskolor antingen kan ha kösystem eller närhetsprincip. Jag förutsätter att alla friskolor i Sverige använder sig av dessa principer och följer lagstiftningen på detta område, för det är otroligt viktigt.