Fru talman! Vi borde lära av tidigare misstag och de långsiktiga konsekvenserna av dessa. Med ”vi” menar jag då i första hand regeringen.

Det är därför jag lyfter upp exemplet Sollentuna, som var tidigt ute. Det första området med bristande kontroll var ekonomin. Kommunen har nu 1 300 tomma skolplatser och hade länge cirka 1 000 tomma platser. De ekonomiska konsekvenserna är enorma. Man beräknar kostnaden för tomma platser till 20 miljoner kronor per år. Samtidigt driver skolpengssystemet fram större klasser, lägre lärartäthet, mindre stöd, som Eva Lindh pratade om, och försämrad arbetsmiljö för både elever och lärare.

Bristen på kontroll över organisationen illustreras av den norska skolkoncernens etablering. Ett annat exempel är att Skolinspektionen sa ja till ytterligare en fristående skola med internationell inriktning trots att det redan fanns fem sådana skolor i kommunen. Det spelade ingen roll att kommunen den här gången faktiskt sa nej i sitt yttrande. Den lokala politiska demokratins åsikter vägde lätt.

Det tredje området med bristande kontroll handlar om att kommunens demokratiskt valda politiker har stora svårigheter att påverka skolsegregationen. Trots att vi har skolval sorterar marknadskrafterna effektivt eleverna till olika skolor efter föräldrarnas utbildningsnivå och ekonomiska styrka. Det gäller både fristående och kommunala skolor, och detta är väldigt tydligt i Sollentuna.

Händelseutvecklingen i Sollentuna borde vara en varningssignal för hela Sverige. Det är därför väldigt viktigt att de frågor som Åsa Westlund har ställt får svar och att det vidtas åtgärder för att ta itu med detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)