Fru talman! Jag kan börja med att bemöta detta med domstolars frihet. Vi är såklart helt överens om att domstolarna måste vara fria från politisk påverkan. Men när vi som folkvalda är missnöjda med domarna – till exempel när det gäller hur långa fängelsestraff som döms ut – kan vi byta ut lagstiftningen. Det vet Johan Pehrson. Då får domarna en ny lagstiftning att förhålla sig till, och det är väl inte konstigare än att man kan göra likadant på andra områden också.

I sammanhanget skulle jag vilja ta tillfället i akt att berätta lite om vad blivande lärare vid Göteborgs universitet förväntas ta med sig ut i undervisningen av våra barn. Jag har nämligen tagit del av ett bildspel från en kurs med namnet Sexualitet, samtycke och relationer. Man kan verkligen fråga sig om detta är vad blivande lärare behöver för sin undervisning av våra barn. Jag skulle också vilja veta om utbildningsministern anser detta rymmas inom begreppet akademisk frihet.

Jag ska försöka sammanfatta. Under rubriken Tvåkönsnormen får lärarstudenterna veta att de ska motverka heteronormativitet, att könsnormen osynliggör icke-binära personer och att man därmed misslyckas med att representera verkligheten. Av detta skäl ska man undvika att dela upp i tjej- och killgrupper i skolarbetet. Man ska också använda ett könsneutralt språk och inte köna elever om man inte vet deras pronomen.

Angående transsexualitet får de blivande lärarna lära sig att ha en kritisk blick på debatten om transvård och få med sig argument för att bemöta dem som vågar ifrågasätta den så kallade könsbekräftande vården av ungdomar.

Under rubriken Homonationalism får lärarna lära sig att till exempel Sverigedemokraterna – det parti som jag själv tillhör – utnyttjar queera personer och hbtqi-kampen som ett slagträ mot andra grupper för att utmåla dessa som primitiva, bakåtsträvande och mindre öppna. Detta ingår alltså i utbildningen. Och naturligtvis får de också lära sig att detta sker utan att vi har någon verklig omtanke om hbtqi-plus-personer.

Föreläsaren konstaterar också att det utan ett antirasistiskt perspektiv finns risk för att undervisningen blir exkluderande och irrelevant eller att den förstärker rasism. Detta säger man samtidigt som man menar att lärare ska utmana vithetsnormen, om det nu inte är rasism.

Under rubriken Pinkwashing, vilket beskrivs som en försäljningsstrategi utan reellt samhällsengagemang för den grupp som man påstår sig kämpa för, får lärarstudenterna lära sig att Israels premiärminister Netanyahu ägnar sig åt detta när han presenterar Israel som ett gayvänligt, progressivt och demokratiskt land som skyddar mänskliga rättigheter. Detta tycker föreläsaren är problematiskt, för det bidrar till att motverka bilden av Israel som en ockupationsmakt med ett apartheidssystem som bryter mot mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedermera får lärarstudenterna veta att tvåsamhetsnormen är någonting dåligt. Den bygger på monogami och har en stark koppling till den heterosexuella kärnfamiljen. Därför är det viktigt att lärarna lyfter in sådant som flersamhet, polyamori och öppna relationer.

Hon pratar om incels, de ofrivilligt sexlösa. Hon menar att de är misogyna och rasistiska antisemiter som bär på konspirationsteorier formade ur hat mot kvinnors självständighet.

Vad gäller hedersrelaterat våld och förtryck ska man inte utgå från att det bara finns inom vissa etniciteter eller kulturer. Det har med kön att göra.

Jag hinner inte läsa upp alla intressanta tagningar som finns i den här presentationen, men jag ska lämna över ett ex till Johan Pehrson sedan. Då kan han ta med den hem till kammaren och se om är detta är någonting som våra lärare ska ha med sig ut i samhället. Det är vänsterradikal smörja, rent ut sagt.