Fru talman! Tack för många bra synpunkter från Charlotte Nordström!

Jag undrar över en del saker som jag tycker känns ganska naiva, om jag ska vara ärlig. Jag tror att det är en illusion att om vi ändrar lagstiftningen inom socialtjänsten skulle det innebära att man kan ingripa med tvång.

Jag tror att det precis som nu handlar om att man inte kommer att lyckas med insatserna om man inte skapar en stark motivation. De som har varit duktiga inom socialtjänst och annan offentlig förvaltning knäcker de problem som vi i dag skyller på sekretessen med att ändå kunna komma nära och övertyga om att man har någonting positivt att vinna på att samverka.

Trots att jag är jurist tycker jag att paragrafer ibland är överskattade. De är ett verktyg, men de fungerar inte av sig själva. Paragraferna börjar inte gå ut och jobba. De som vi ska ge lagstöd för olika insatser, eller de som redan har lagstöd för att agera nu, måste ha ekonomiska resurser. Det måste finnas arbetskamrater och åtgärder som man kan satsa på och som kan få kosta något.

Jag tror att vi kan vara väldigt överens om att tidiga generella insatser eller tidigt ingripande i en ungdoms liv är det viktiga. Vi måste agera snabbt.