Fru talman! Det har sagts tidigare och tål att sägas igen: Sverige befinner sig i ett allvarligt läge.

Gängkriminalitet och organiserad brottslighet har fått fotfäste i vårt land. Det är en kriminalitet som präglas av grova våldsbrott i form av dödsskjutningar och sprängdåd – en kriminalitet som till stora delar finansieras av och finner näring i narkotikabrott, omfattande bedrägerier, angrepp på våra välfärdssystem, arbetslivskriminalitet, utpressning och diverse andra former av grova brott.

I spåren följer otrygghet och rädsla, inte bara bland brottsoffer utan även bland anhöriga, vittnen och boende i fastigheter och områden som drabbas av gängens härjningar. Hot och våld följer i spåren. Övergrepp i rättssak är vanliga men anmäls i väldigt få fall. Mörkertalet är stort, vilket givetvis påverkar såväl lagföringen av själva övergreppet som polisens möjlighet att klara upp de underliggande brotten. Resultatet blir en tystnadskultur där ingen vill vittna, vilket i sin tur leder till ökad risk för ouppklarade brott och gärningsmän som kan fortsätta sina härjningar.

Intrycket är dessutom att domstolarna successivt ställt ökade krav på bevisning i brottmål. Den tekniska bevisningen väger allt tyngre och får ökad betydelse i avsaknad av vittnesmål. Sammantaget ställer detta större krav på polis och andra brottsbekämpande myndigheter, och det är i det perspektivet som propositionen om biometri ska ses.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Biometri i brotts-bekämpningen

Fru talman! Polismyndigheten har sedan lång tid tillbaka haft möjlighet att föra ett fingeravtrycks- och signalementsregister. Dna-tekniken var en revolution i sig. Sedan ett antal år tillbaka har polisen även ett dna-register som har varit och är till stor hjälp. Men de tekniska möjligheterna att identifiera personer med hjälp av biometri har utvecklats snabbt på senare tid, och detta är något som vi ska dra nytta av för att öka uppklaringen av brott.

Biometri och biometriska uppgifter är ett kraftfullt och effektivt verktyg med stor potential. Bland annat öppnas det upp för möjligheten att ta röst- och handstilsprov, vilket kan vara nog så viktigt i bedrägeriärenden. Så sent som i förra veckan kom en fällande dom som jag uppfattade som banbrytande, där en röstjämförelse utförd av en sakkunnig logoped utgjorde ett avgörande bevis i en rättegång om ett grovt brott. Detta är en tydlig indikation på behovet av röstprov.

Lagstiftning för spårsäkring och biometriuppgifter över dömda och misstänkta finns i nuläget i skilda regelverk och behöver harmoniseras och moderniseras. Det är därför vi nu inför ett nytt biometriregister – det föreslås ett sådant.

Samtidigt möjliggörs upptagning och användning av biometriska underlag för utredning av brott i större utsträckning. Vi sänker ribban något. I dag krävs det att fängelse ska följa på brottet. Det ersätts med kravet att fängelse ska ingå i straffskalan. Det blir då betydligt lättare för bland annat Polismyndigheten när man ska ta upp proven. Det blir lättare att tillämpa och mer förutsägbart.

Ingen har förmodligen undgått att gärningspersoner som begår grova våldsbrott blir allt yngre. Unga rekryteras till narkotikaförsäljning och numera även till att utföra skjutningar och sprängningar. Mot den bakgrunden – liksom att unga i andra brott kan ha kopplingar till gängkriminalitet och organiserad brottslighet – är det väl motiverat att ta upp biometriska uppgifter även för unga under 15 år. Men självfallet gäller proportionalitetsprincipen här, som i alla andra fall.

Fru talman! Det finns, som nämns här, ytterligare ett biometriskt register som kan vara av stort värde i brottsutredningar. Migrationsverket har som sagt ett register med fingeravtryck och ansiktsbilder som givetvis kan innehålla uppgifter som kan vara till stor hjälp i en brottsutredning. Det är i dag inte möjligt att göra sådana sökningar. Men enligt gällande EU-rätt får sådana uppgifter användas för att utföra automatiska jämförelser av personuppgifter, med förbehållet att det ska avse allvarlig brottslighet. Det finns som sagt begränsningar, men i vissa fall ska det medges. Nu tar vi vara på den möjligheten. Regeringen drar i det fallet gränsen vid en gärning som har ett straffvärde som kan antas överstiga fängelse i två år.

Sist och slutligen vill jag nämna det som även nämnts av föregående talare. Det gäller dna-baserad släktforskning. Som nämnts har svensk polis använt detta med framgång i fråga om ett 16 år gammalt dubbelmord. Brottet klarades upp 2020, som nämndes, tack vare släktdatabaser. Erfarenheter från USA visar att detta kan vara en möjlig väg att lösa ett mord när andra utredningsåtgärder är uttömda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Biometri i brotts-bekämpningen

Helt klart är att eftersökningar i släktdatabaser är såväl integritetskänsliga som tämligen komplexa och resurskrävande, men detta ska få användas i de fall man uttömt de andra utredningsåtgärder som står till buds. Detta gäller väl närmast det som man brukar beteckna som kalla fall.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)