Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 5 i betänkandet.

Jag vill också väldigt kortfattat försöka belysa hur vi resonerar i ärendet, framför allt vad gäller användningen av ett biometriregister för realtidskameraövervakning med ansiktsigenkänning.

Vi anser att de brottsbekämpande myndigheterna ska ha exakt de redskap som de behöver för att klara de utmaningar som finns i samhället, och det ansåg vi också under våra åtta år i regeringsställning. Med anledning av en kommentar från föregående talare vill jag säga att vi inte vek en tum från det som krävdes och behövde göras. Historiskt stora förändringar inom straffrätten genomfördes under åtta år, oftast med bred majoritet i kammaren och oftast i samförstånd över blockgränsen. Historiskt stora satsningar gjordes. Det har aldrig någonsin satsats så mycket extra resurser på polisen, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården som under de åtta år som föregick den omläggning som ni påstår har skett – det är falsk historieskrivning, helt enkelt. Vi får nog anledning att återkomma till detta.

Men åter till ämnet. Myndigheterna ska ha de verktyg de behöver, och man kan nog också på goda grunder säga att många av de verktyg de har fått, hemliga tvångsmedel och annat, har bidragit till det vi i dag kan se: ett tydligt trendbrott när det gäller skjutningar, inte minst skjutningar med dödlig utgång. Förra året såg vi en väldigt tydlig nedgång, och de första två månaderna i år kan vi – ta i trä, som det så vackert heter – se en ytterligare dramatisk minskning av antalet skjutningar.

Men vi får inte slå oss till ro med detta. Skjutningarna riskerar att öka igen på ett ögonblick, och brottsligheten kan också ta sig andra uttryck. Det finns även andra utmaningar.

Polisen själv ser de verktyg som man har fått under de senaste tio åren som otroligt värdefulla, tillsammans med annat arbete när det gäller brottsuppklaring men också naturligtvis resursförstärkningarna – nya polisutbildningar och betydligt fler poliser vid myndigheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Biometri i brotts-bekämpningen

Men vi nöjer oss inte; vi vill även titta på frågan om biometri. Här erbjuder naturligtvis nya teknologiska framsteg möjligheter och potentiella förbättringar när det gäller brottsutredningar och därmed allmänhetens säkerhet.

Vi anser att Polismyndigheten ska ges möjlighet att använda registren i realtid för att identifiera misstänkta personer. Det kan handla om ansiktsigenkänning, inte minst på platser där unga människor rekryteras liksom på flygplatser och järnvägsstationer. Det handlar om att gripa och lagföra, naturligtvis, men också om att planerade brott ska kunna förhindras, vilket såklart är ännu viktigare.

I dagsläget finns omfattande brister i lagstiftningen på detta område, och vi behöver få en ny infrastruktur på plats kring dessa frågor för att rättssäkert kunna dra nytta av de nya systemen. Vårt tillkännagivande till regeringen handlar om att få till stånd ett lagförslag som regeringen kan återkomma till riksdagen med.

Generellt sett är realtidsövervakning med kameror mot exempelvis öppna drogscener eller otrygga platser, i kombination med exempelvis fotpatrullerande polis, ett oerhört kraftfullt redskap. Det finns hur mycket internationell forskning som helst som visar att detta fungerar när samhället behöver ta kontroll över platser där man har tappat kontrollen.

Detta ska naturligtvis göras parallellt med att vi överväger etiska och juridiska implikationer av omfattande övervakningsåtgärder. Som alltid när det gäller sådana verktyg finns det naturligtvis risker för den personliga integriteten. Vi har länge krävt en samlad översyn av till exempel hemliga tvångsmedel och andra integritetskränkande åtgärder som samhället har infört, för att vi ska se hela bilden. Jag har tagit del av uppgifter som tyder på att en sådan översyn är på gång, och det är naturligtvis oerhört glädjande.

Ibland behöver vi lagstiftare, som jag har sagt många gånger här, ta några kliv tillbaka och titta på de beslut vi har fattat här i kammaren, kisa lite grann och se hur bilden egentligen ser ut. Då kan man ibland se konturerna av saker och ting som kanske inte var önskvärda.

Men jag ska för sakens skull vara väldigt tydlig. Vi socialdemokrater viker inte en tum när det gäller att lösa dessa samhällsproblem, som äter sig in i samhällskroppen och har hållit oss som gisslan. Med repressivitet, fast med den precision som behövs, kommer vi att klara detta. Men i ännu högre grad behövs, som inte minst Anna Wallentheim betonade i ett tidigare inlägg här i dag, ett mycket starkare förebyggande perspektiv. Hela samhället behöver hjälpas åt för att vi ska klara de utmaningar vi står inför.

(Applåder)