STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv
Fru talman! Vi står bakom samtliga av våra reservationer men yrkar bifall till vår reservation 5 om det kyrkliga kulturarvet.
Tillsammans med regeringen har vi sverigedemokrater infört en rad satsningar i budgeten som stärker det svenska kulturarvet, till exempel på upprustandet av bidragsfastigheter, och äntligen räknat upp den kyrkoantikvariska ersättningen.
När kyrkan och staten gick skilda vägar föreslogs att staten successivt skulle tillföra medel till en nivå om 460 miljoner kronor per år. Detta successiva införande slutfördes 2009. Sedan dess har ingen ytterligare höjning gjorts trots inflation och minskat penningvärde.
Därför är regeringens och Sverigedemokraternas höjning om 30 miljoner per år ett efterlängtat steg i rätt riktning. Omräknat till dagens penningvärde motsvarar de 460 miljoner som det ursprungligen beslutades om nu mer än 700 miljoner kronor. Vi i Sverigedemokraterna vill verka för fortsatta höjningar för att parera inflation och minskat penningvärde.
Även kopplat till beredskapen för kulturarvet har vi satsat ihop med regeringen. Det handlar om en årlig satsning på beredskapsplanering, evakueringstransporter och säkra magasin för att skydda kulturarvet i händelse av kris eller konflikt eller till exempel brand.
I händelse av kris eller konflikt är det väsentligt att det finns magasin och utrymmen som utgör ett fullgott skydd, exempelvis utrymmen som är bomb- och brandsäkra, för att garantera kulturarvsföremålens säkerhet vid en pågående kris eller konflikt.
I dagsläget magasineras kulturarvsföremål i museer eller i magasin ovan mark och på ställen i tät bebyggelse. Det finns inga bomb- eller brandsäkra magasin utpekade för samlingar förutom Riksarkivets bergrum i Marieberg, Kungliga bibliotekets underjordiska magasin i Stockholm och Stockholms stadsarkivs bergrum. Detta innebär att flera statliga museer inte har magasin som är ändamålsenliga för en eventuell kris eller konflikt. Således finns det risk att ovärderliga samlingar är utan skydd om något sådant skulle inträffa.
Samtidigt ser vi utvecklingsbehov inom andra kulturarvsområden såsom det immateriella kulturarvet. Mer behöver göras för att bevara det svenska immateriella kulturarvet. Det handlar om bevarandet av seder och bruk, historier med mera som berättar en sammanhängande historia om det Sverige vi i dag lever i men även om det som har varit. Det är traditioner och seder och bruk som har överförts mellan generationer, till exempel olika former av hantverk, ritualer, musik och berättelser.
Så sent som i december beslutade Unesco om inskrivning av fäbodbruk på den representativa listan över mänsklighetens immateriella kulturarv.
Fäbodbruket är ett gott exempel på en levande tradition med ett starkt engagemang hos utövare som förs vidare från generation till generation. Det är ett kulturarv som vi delar med vårt naboland Norge.
Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet syftar till att säkra respekten för och öka kunskaperna om det immateriella kulturarvets betydelse.
Konventionsarbetet i Sverige samordnas av Institutet för språk och folkminnen. Det värdefulla arbete som aktörer som Institutet för språk och folkminnen gör utgör en del av den samlade ansträngningen för att trygga vårt gemensamma minne tillsammans med civilsamhället och andra aktörer.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kulturarv
Institutets uppdrag är att samla in, bygga upp och sprida kunskap om språk och kultur i Sverige. Institutet är expertmyndighet för dialekter, forskar och sprider kunskap om dialekter och arbetar med att samla in, undersöka, förmedla och tillgängliggöra dialektmaterial.
Institutet har också en av Sveriges största folkminnessamlingar. I arkiven finns tusentals berättelser om människors liv och leverne i vardag och fest från 1800-talets fiske- och bondesamhälle fram till dagens samhälle.
Riksantikvarieämbetet är den myndighet som leder och stöder arbetet med att bevara, använda och utveckla kulturarvet.
Nordiska museet är också en oerhört viktig aktör som expertmyndighet inom området muntliga traditioner och uttryck samt sociala sedvänjor, riter och högtider.
Mycket riskerar att glömmas bort för alltid. Ingen verkar i dag bry sig om märkesdagar – när vi ska börja äta semlor och äta kräftor och äta surströmming. Och språket sedan! Vi talar mer och mer engelska med våra grannländer. Den nordiska språkförståelsen är snart som bortblåst. Förr gick man in i en dansk butik, frågade på svenska och fick svar på danska. Nu går ungdomar in, frågar på engelska och får svar på engelska. Det är tragiskt, och det här är sådant som inte får försvinna.
Här i Sverige blir det också alltmer engelska. I var och varannan mening är det en massa engelska ord och uttryck. Det dröjer inte förrän svenskan glöms bort om ingenting görs.
Många emigranter som for över till Amerika packade ned fyra litterära verk i sin Amerikakoffert. Det var Bibeln, katekesen och psalmboken, och det var bondepraktikan. Den blev en del av det kulturella arv som de förde över till den nya världen. I den står mycket som våra förfäder kunde på sina fem fingrar men som i dag alltmer är borta.
Utanför myndighetssfären finns hembygdsrörelsen, som utgör något av en ryggrad och är ett omistligt nav för Sveriges kulturarv, materiellt som immateriellt.
Ambitionsnivån från det offentliga hållet när det gäller det immateriella kulturarvet bör höjas, särskilt med avseende på arbetet kring Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet.
Vi efterlyser en allmän ambitionshöjning och ett omfattande arbete för att garantera nödvändigt skydd och bevarande av vårt immateriella kulturarv för kommande generationer.
Vi sverigedemokrater har inom ramen för budgetsamarbetet med regeringen gjort en del satsningar, men vi är de första att säga att mer behöver göras för kulturarvet på bred front. Det handlar om budgetsatsningar men även om fler uppdrag och instruktioner till kulturarvsmyndigheter att påskynda digitalisering eller andra åtgärdsplaner som är nödvändiga för att säkra kulturarvet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Jonas Andersson, Rasmus Giertz och Daniel Lönn (alla SD).