Fru talman! Jag tycker att det är bra att Mats Berglund och jag är överens om att man betedde sig ohyfsat i det där sammanhanget. Som jag ser det finns det inte så många förmildrande omständigheter, utan det var ett extremt ovärdigt beteende. Jag kan även säga att liknande har förekommit tidigare under det här evenemanget, men det slog alla rekord i år när det gäller just de delarna.

Som Mats Berglund egentligen mycket väl vet ses många av de filmpolitiska frågorna liksom frågan om produktionsincitament över i den utredning som snart kommer att läggas fram för regeringen. Det vore därför märkligt om jag skulle föregripa den utredningen och uttala mig om hur det borde vara på olika sätt.

Dock ser även jag produktionsincitament som en viktig del av den statliga filmpolitiken, och från Sverigedemokraternas sida lyfte vi upp det som en viktig del även förra mandatperioden. Sedan kan man alltid diskutera exakt vilken nivå produktionsincitamentet ska ligga på. Den utredning som kom från Tillväxtverket och Svenska Filminstitutet ville egentligen att man skulle tillföra 300 miljoner kronor om året, men när den rödgröna regeringen såg till att produktionsincitament kom in som en del av den statliga politiken tillförde den själv inte de resurser som önskades i utredningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Public service, film och dataspel

Om man vill rikta in sig mot oss och diskutera produktionsincitament tror jag alltså att jag kan ställa en motfråga till Mats Berglund. Varför tillförde inte den tidigare regeringen, som Miljöpartiet ingick i, de pengar som utredningen önskade? I stället kommer ni nu när ni sitter i opposition och går på oss om det här, Mats Berglund.

När det sedan gäller breddade finansieringsformer för kulturen finns det naturligtvis mycket att säga, men jag ser att min talartid rinner ut. Jag kanske kan återkomma till det i min nästa replik.