Fru talman! Jag ska börja med att säga att det inte var av oartighet som jag inte skakade hand med min kombattant i replikskiftet tidigare. Jag har ett bandage på handen. Det var därför jag inte gjorde det. God dag, god dag funkar inte så bra. Annars hade jag givetvis gjort det.
Vi är här för att prata om jakt och viltvård i dag. Detta är ett årligt återkommande betänkande. Det är ett ämne som engagerar vårt utskott mycket – och riksdagen i stort. Det är fler jägare, räknat i procent, bland riksdagsledamöterna än det är i samhället i övrigt.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
Jakten i Sverige skiljer sig från jakten i många andra länder. Sverige har en hög jaktetik. Vi har en hög acceptans bland våra medborgare. Vi hörde tidigare att den ligger på mellan 85 och 90 procent. De flesta i Sverige har något slags relation till detta. Om de inte jagar själva har de någon släkting eller vän som gör det. Det är ganska unikt. I många länder är jakt något som är för de få.
I Sverige är jakten ofta naturnära. Den är lokal. Och vi har av tradition ett stort hänsynstagande till viltets förutsättningar och allmänhetens åsikter. Jag tror att det är just därför som vi har den här höga acceptansen. Man litar på att det blir rätt.
Vi har en organiserad eftersöksjakt på trafikskadat vilt. Vi har en jaktkalender för när man får jaga vad, som utgår från varje arts ekologi. Vi har också utbildning för alla nya jägare och jägarexamen.
Men om de här delarna inte funkar går det väldigt snabbt att rasera ett förtroende. Vi har flera kontrollapparater. Tidigare talare pratade om vapen. Det är en annan debatt, men det går inte att komma ifrån det fruktansvärda dådet i Örebro och att det var jaktvapen som användes. Jag vill understryka att det är otroligt sällan som legala vapen används i brott, men i det här fallet gjordes det.
Vi vet att anledningen till att det är få legala vapen i brott är att vi har en stor kontrollapparat. Det återkallas vapen. Man har en kontroll. Men det kan givetvis göras ännu mer, och det kan göras ännu säkrare. Jag tror att det kommer att komma flera förslag på det här området, också för att allmänheten ska känna att det är okej att vissa har vapen.
Men det här gäller också andra delar av jakten. Vi säger att jakt ska bedrivas med hänsyn till och respekt för djur och natur. I vår jaktlag står det i 27 § att jakten ska bedrivas så att viltet inte utsätts för onödigt lidande.
Det här föranledde en av de reservationer som vi har, fru talman. Den handlar om att vi tycker att användning av snara för att fånga rödräv och annat bör förbjudas. Detta ger nämligen ett stort lidande. Det går inte att säga vem som kommer dit och som fastnar med sitt ben. Man ser att djuren tuggar sönder sig. Detta är en jaktform som vi inte tycker hör hemma i modern jakt. Även vissa fällor tycker vi ska förbjudas. Vi ser att lodjur och andra som har fastnat i fällor har klöst sig så att de är blodiga på tassarna, och de har flisor i magen. Det är inte förenligt med god jaktetik.
Det finns andra fångstmetoder. Det finns också vissa fällor som funkar bra. När det gäller vildsvin kan det funka alldeles utmärkt och vara det enda stället. Men just de där vi ser stress och snaror, där man sitter fast, anser vi inte hör hemma i modern jaktlagstiftning.
Detta är kanske rester från hur det har varit tidigare, som har hängt med. Men det finns nya förslag som kan slå samhällskontraktet mellan jägare och allmänhet i spillror. Det handlar om utredningsbetänkandet Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd, som kom förra året. Där föreslår utredaren att det ska införas rätt att bedriva skyddsjakt utan tillstånd från länsstyrelsen för markägare och jordbruksarrendatorer med jakträtt avseende dovhjort, kronhjort och rådjur, det vill säga utöver vildsvin, som redan i dag får jagas utan tillstånd.
Detta tror jag skulle vara förödande. Det finns en anledning till att vi har jaktkalendrar, som utgår från när jakten gör minst skada. Det är fredningstider under parnings- och ungvårdssäsong. Det här förslaget hoppas jag att man inte tar vidare.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård
När det gäller vildsvin har de en annan typ av brunst, höll jag på att säga. De har ingen speciell tid under året när de har ungar. Det finns en annan typ av jakt där. Men just dessa hjortdjur har väldigt tydliga kalendrar för när saker och ting händer i deras liv. Att öppna upp för jakt på dem året runt tror jag inte skulle gynna jakten eller göra att vi skulle få en bättre förståelse.
Jag ska också säga någonting om rovdjur. Vi har redan haft ett litet replikskifte här om rovdjur. Från Miljöpartiets sida vill vi se till att motverka de stora konflikterna så mycket som möjligt – innan de sker. Vi tycker att det ska vara högre stöd och hjälp när det gäller stängsling mot rovdjur. Vi vill att det ska vara full täckning för de merkostnader som uppstår för någon som olyckligtvis har fått sina djur rivna. Det innefattar veterinärkostnader, inkomstbortfall och sådana delar som i dag inte täcks. I dag utgår man i princip från slaktvikten på det djur som har blivit rivet och inte någonting annat. Det kan ta tid att få upp sin besättning. Det kostar med veterinärvård, att bara att stå stilla och med det som händer. Vi tycker att det ska vara full täckning för de delarna. Det har vi med i vårt budgetförslag.
Fru talman! Jag ska inte dra ut mycket längre på det här. Jag vill yrka bifall till vår reservation nummer 9, Vilt- och klövviltsförvaltning. Jag hoppas att vi kan stärka jaktetiken utifrån ny forskning och djurens ekologi och se till att stärka samhällskontraktet så att både allmänheten och jägarna kan ha fortsatt högt förtroende för jakten och regelverken.