Protokoll 2024/25:73 Onsdagen den 19 februari

ärendedebatt / Förskolan
Anf. 83 Daniel Riazat (V)

Fru talman! Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation 6 och till reservation 11 från hela oppositionen.

Fru talman! I dag debatterar vi en av de viktigaste grundstenarna i vårt samhälle, nämligen förskolan. Vi vet att en välfungerande och jämlik förskola inte bara är en trygg start för våra barn utan också en nyckel till jämställdhet, kunskap och framtida möjligheter. Forskningen visar att en god förskola kan minska klyftor och skapa bättre förutsättningar för alla barn, oavsett bakgrund.

I stället för att stärka förskolan för nu regeringen en politik som går i motsatt riktning. Nedskärningar, brist på resurser och en alltmer marknadsstyrd förskola hotar kvaliteten och jämlikheten i det svenska förskolesystemet. Det är dags att vi säger ifrån och satsar på en förskola som sätter barnens behov i första rummet, inte donatorerna till den här regeringens valkampanjer.

Vänsterpartiet står för en förskola där alla barn får den omsorg och det lärande de behöver, oavsett var de bor eller vilka deras föräldrar är. Vi vill se mindre barngrupper, fler utbildade pedagoger och en arbetsmiljö där personalen kan göra sitt jobb utan att slitas ut alldeles för tidigt. Vi vill satsa på en förskola där ingen vinstjakt och inga nedskärningar står i vägen för barnens bästa.

Fru talman! Vi ser hur kommun efter kommun tvingas spara på förskolan när de redan har knappa resurser och får ännu mindre i statsbidrag. Personaltätheten, som borde öka på grund av mindre barnkullar, minskar på sina håll. Grupperna blir större samtidigt som arbetsbelastningen ökar för förskollärarna och barnskötarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

När personalen inte räcker till, vilka är det då som drabbas? Det är barnen. Stressade pedagoger har mindre tid att se varje barn, och den pedagogiska kvaliteten blir lidande. Detta är oacceptabelt.

Något som också sänker den pedagogiska kvaliteten är att många privata aktörer och kommuner tyvärr har satt i system att anställa personer utan någon som helst utbildning – detta för att sänka kostnaderna. I dag vet vi att alldeles för få av förskolans personal har en förskollärarutbildning. Jag undrar: Var går gränsen för när vi inte längre kommer att kunna kalla denna del av barnomsorgen för förskola?

För att lösa problematiken måste vi prata om bland annat arbetsmiljön och en rad andra punkter. Och så har vi såklart den växande privatiseringsvågen av svensk förskola. Som om det inte vore nog att förstöra ett gymnasiesystem och ett grundskolesystem blir det nu allt fler vinstdrivande företag som plockar ut pengar från den svenska förskolan, pengar som borde ha gått till barnen. Skattebetalarnas pengar ska inte hamna i fickorna på riskkapitalbolag; de ska investeras i barnens nutid och framtid.

Därför vill vi i Vänsterpartiet förbjuda vinstdrivande bolag i förskolan och se till att resurserna i stället används där de behövs mest, i verksamheten. Offentliga medel ska gå till att stärka pedagogik, förbättra arbetsmiljö och höja kvalitet. De ska inte gå ned i vinstdrivande bolags eller kapitalisters fickor.

Fru talman! Vänsterpartiet vill se en kraftfull satsning. Vi föreslår en miljardinvestering i mindre barngrupper och fler utbildade förskollärare och barnskötare. Vi vill också förbättra arbetsvillkoren för personalen så att fler vill stanna kvar och fler väljer att utbilda sig till förskollärare.

Den situation vi ser i förskolan i dag måste förändras. Vi föreslår därför bland annat ett barnskötarlyft, där personal utan relevant utbildning ges möjlighet att utbilda sig på betald arbetstid. Vi vill också att titeln barnskötare ska skyddas så att yrket ges den status det förtjänar.

Därför vill vi också lagstadga om barngruppernas storlek i förskolan. I dag har Skolverket rekommendationer för hur stora barngrupperna bör vara, men dessa är inte bindande. Vi anser att rekommendationerna bör bli lag så att varje barn får den tid och det stöd det behöver. För barn upp till tre år ska det vara högst 12 barn i gruppen, och för barn mellan fyra och fem år ska det vara maximalt 15 – i enlighet med Skolverkets rekommendationer. Dessutom vill vi ha en tydlig reglering av personaltätheten så att varje barn har tillgång till tillräckligt många vuxna. Detta skulle inte bara förbättra arbetsmiljön för pedagogerna utan också stärka kvaliteten på undervisningen och omsorgen.

Vi vill också sänka avgifterna för förskolan, med målet att på sikt göra den avgiftsfri. Inga barn ska behöva stå utanför förskolan av ekonomiska skäl. Därför föreslår vi att avgifterna redan nu ska sänkas och att ett fribelopp i maxtaxan införs så att hushåll med lägre inkomster får betydligt lägre avgifter än i dag och i framtiden ingen avgift alls. En tillgänglig och jämlik förskola är en investering för hela samhället.

Slutligen vill vi se till att barnomsorg på obekväm arbetstid erbjuds i alla kommuner eller åtminstone i samarbete mellan kommuner. Många föräldrar arbetar kvällar, nätter och helger – detta var något vi bevittnade under covidpandemin – men möjligheten till barnomsorg under dessa tider är i dag begränsad i majoriteten av kommunerna. Detta drabbar särskilt ensamstående föräldrar med dessa typer av jobb och försvårar deras möjligheter att försörja sig själva och därmed också sina barn. Vi anser att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda barnomsorg på obekväm arbetstid så att föräldrar kan kombinera arbete och familjeliv på ett tryggt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förskolan

Vi vet, fru talman, att en välfungerande förskola är grunden för en jämlik skola och ett jämlikt samhälle. Genom att investera i förskolan investerar vi i både nuet och framtiden – i barnen, i deras möjligheter och i vårt gemensamma samhälle. Låt oss därför en gång för alla sätta stopp för högerregeringens nedskärningar och det vinstexperiment man utövar gentemot barnen. Vi kan bygga den bästa förskolan för våra barn igen.

(Applåder)