Fru talman! Det har varit en lång debatt hittills. Inledningsvis pratades det lite om hittepåjobb och så vidare från partierna på den andra sidan, framför allt från Sverigedemokraterna. När det kommer till arbetsmarknadspolitiken tänker jag att vissa partier någonstans låtsas att man inte har någon makt över arbetsmarknadspolitiken. Man låtsas att politiker inte skulle ha någon makt över vilka jobb som skapas eller över arbetstillfällen över huvud taget.

Vi ska inte ha hittepåsysselsättningar, tror jag att Sverigedemokraterna sa. Det sades också i ett replikskifte att vi inte ska hitta på jobb härifrån. Jag tycker att det är så kränkande som det kan bli, för många av de yrken man investerar i är välfärdsyrken. Det handlar om de välfärdsarbetare där ute som håller hela det här samhället uppe, och när man skär ned i välfärden – som den här regeringen gör – är det de som får gå. Det är inga hittepåjobb, utan det är de mest samhällsviktiga arbeten vi har. Det är de som bär upp hela det här samhället.

Jag tycker att man i den här debatten ska se frågan utifrån detta, det vill säga att politiker faktiskt har makt över arbetsmarknadspolitiken. Marknadsexperimenten och så vidare har haft sin tid. Man ska inte luta sig tillbaka och låtsas som att man inte har ansvar för den arbetslöshet vi har i Sverige.

Fru talman! Jag tycker att regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar är väldigt tydliga: I stället för att underlätta för hushållen, vården, välfärden eller skolan har man i stort sett satsat på skattesänkningar för de allra rikaste. Det är bara att konstatera att regeringen på punkt efter punkt misslyckas med att hantera allvarliga samhällsproblem. Stora grupper tycks osynliga när partierna i regeringsunderlaget helt bortser från problemen som drabbar de människor som har det svårt att få vardagsekonomin att gå ihop.

Ojämlikheten ökar. Klimatomställningen får vänta. Det rullas ut stora nedskärningar inom välfärden över hela landet, och den växande arbetslösheten lämnas helt utan åtgärder. Med den här regeringen och Sverigedemokraterna når vi en massarbetslöshet på över 10 procent. Närmare 600 000 människor är arbetslösa i Sverige, vilket är en ökning med 114 000 människor. Arbetslösheten stiger också i alla åldrar, bland såväl män och kvinnor som inrikes och utrikes födda. Ungdomsarbetslösheten stiger, och långtidsarbetslösheten stiger. Det är det vi får med den här regeringen och Sverigedemokraterna: massarbetslöshet och fler som lever i ekonomisk otrygghet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Det är inte heller så att regeringen bara sviker de arbetslösa; man bryr sig helt enkelt inte om dem. Man bryr sig inte om deras ekonomiska trygghet. Hade man gjort det hade man väl börjat prioriterat dem. Man hade tagit kontroll över arbetsmarknadspolitiken, och man hade investerat och satsat. Men det gör inte den här regeringen, och det gör inte Sverigedemokraterna.

I stället har de satsat allt de har på skattesänkningar för de allra rikaste, och det är därför de återkommande behöver förslag i syndabockspolitikens riktning – en politik som de också genomför med brutal hatretorik. Att man skyller på invandrare för att själv fly undan ansvar har vi hört i varje debatt här genom åren. Det är en ogenomtänkt signalpolitik som endast skadar sammanhållningen i Sverige. Man förvärrar och fördjupar de sociala och ekonomiska klyftorna mellan människor.

Samtidigt lämnar regeringen stora grupper utanför. Det som händer där ute är nämligen att hushållen och barnfamiljerna får stå tillbaka trots att levnadskostnaderna bara ökar. Investeringar står också tillbaka i en tid då arbetslösheten är rekordhög, och byggbranschen tillåts krascha. Stora skattesänkningar för de allra rikaste betalas med stora nedskärningar runt om i landet och med att människor får det sämre.

Detta är inte bara ineffektivt och orättvist utan direkt skadligt. Det regeringen och Sverigedemokraterna gör är att förstärka och fördjupa de samhällsproblem Sverige står inför. Hur ska vi kunna kalla oss ett välfärdsland om människor inte har råd med mat och hyra eller ens medicin? Man blundar ju för de ökade levnadskostnaderna och den ekonomiska ojämlikheten.

Fru talman! Vänsterpartiet kommer aldrig att acceptera den högerpolitik som ökar klyftorna mellan människor. Vi vet att de bästa samhällena byggs jämlika och med minskade ekonomiska klyftor. Nyckeln till framgång för Sverige har aldrig varit nedskärningar, lägre löner, sämre villkor, massarbetslöshet eller privatiseringar.

Vår styrka har historiskt varit att investera i samhället och i varandra – i välfärd, jobb och utbildning, bostäder, hälsa och jämlikhet. Det är så Sverige utvecklas och växer. Det har hela vår moderna historia bevisat. Tidigare generationer fick bättre utbildning och bättre jobb samtidigt som vi blev fler i Sverige. Det var möjligt tack vare långsiktiga, lönsamma investeringar, vilket också är den mest effektiva integrationsmotor vi kan ha i Sverige.

Regeringen gör dock inget av detta, och Sverigedemokraterna gör inget av detta. Man har inga som helst ambitioner om att rusta upp Sverige och se till att människor får det bättre. Jag övertygad om att vi måste bygga ett rymligare och bättre Sverige genom att investera i samhället och i människorna i det. Vi har historiskt bevisat att det är fullt möjligt att investera i den generella välfärden, minska de ekonomiska klyftorna och erbjuda trygga jobb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integration

Jag är också övertygad om att människor lyckas bättre med bättre förutsättningar. Det är hur vi investerar i samhället och i människorna i det som avgör hur väl vi lyckas.

Innan jag avslutar, fru talman, vill jag säga några ord om Örebro. Jag vet att många känner oro och rädsla över att deras frihet och trygghet hotas och angrips av krafter som ser dem som mindre värda. Oavsett vad motivet var har vi hört politiker peka ut människor med anledning av deras bakgrund. Man kan isolera mördaren till en ensam galning, och man behöver inte spekulera. Men vi vet att han levde i ett sammanhang där alla problem metodiskt skylls på invandrare; jag hör det i varje debatt som det här utskottet har i kammaren. Det sker i ett land som slits isär.

Så behöver det inte vara. Det måste finnas en vändpunkt, och det måste finnas en vilja att förstå människors livsvillkor, liksom en vilja att ta ansvar för att hålla ihop samhället. Vi kan välja en annan väg än den som slår sönder vår gemenskap. Ingen ska lämnas utanför när vi läker splittringen, och därför måste också syndabockspolitiken och hatretoriken få ett slut. Människor behöver veta att deras liv betyder någonting – att deras barn betyder någonting och att deras liv, drömmar och framtid också spelar roll.

(Applåder)