Fru talman! Nu händer det igen! Det här är andra veckan i rad som jag får äran att hålla det sista anförandet för kvällen. Jag är givetvis glad att det fortfarande finns tappra åhörare kvar i salen.

Sverige är en liten, öppen ekonomi och en demokrati som är beroende av internationell handel och av vår omvärld. Just därför vill jag inleda med att tala om det ytterst allvarliga läge vi befinner oss i, som utvecklas och förvärras dag för dag. Europa samlas i krismöten och akuta möten för att försöka hantera den snabbt föränderliga omvärld vi befinner oss i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Det är ett läge som hotar våra demokratier med direkt och öppet inflytande och påverkan från USA:s nya politiska ledning. Det är ett allvarligt läge för vår säkerhet och vårt fredsarbete, som nu påverkas då de stora länderna – de tidigare globala stormakterna – har valt att sätta sig tillsammans och förhandla utan Europas medverkan. Det amerikanska ledarskapet har nu valt att ty sig till den totalitära regim som inledde det olagliga och vidriga kriget i Ukraina.

Detta hotar också våra internationella handelsrelationer. Vi behöver tänka om, och det är ett bryskt uppvaknande. Jag tänker till exempel på Alexander Stubb, som i en intervju pratade om hur vi i Europa kanske har varit lite naiva lite väl länge. Han nämnde de tre beroendena: Vi har alltför länge varit beroende av den ryska energin, vi har varit ekonomiskt beroende av Kina och vi har varit säkerhetsberoende av USA. Det är dags för Europa att vakna och finna sin väg framåt. Och jag är fast övertygad om att vi kommer att hitta en väg framåt – om än det tar tid – för Europa är en samling av öppna, fria demokratier och suveräna stater, små som stora.

Europa har byggt och skapat både välstånd och fred genom sin historik av handel mellan länder. Jag hoppas att EU har förmågan att bidra till fred och säkerhet globalt genom att vi mer oberoende kan arbeta med handelsavtal och relationer med vår omvärld.

Jag kan notera i de yrkanden som finns och de motioner som har inkommit att Sverigedemokraterna med tiden har gjort en successiv positionsförändring både när det gäller internationell handel, som man nu plötsligt pratar ganska varmt om, och när det gäller EU och dess öppna marknad, som man plötsligt verkar tycka är bra.

Jag välkomnar givetvis detta samtidigt som jag förväntar mig ett förtydligande från just Sverigedemokraterna av hur man står när man tidigare har haft så bra relationer med det politiska ledarskap i USA som nu så uppenbart hotar Europa både freds- och säkerhetsmässigt men också handelsmässigt.

Vi befinner oss även i ett allvarligt klimatläge. Vi kan konstatera att klimatkrisen förvärras och att det vi gör är på tok för lite. Här skulle Sverige kunna ha fortsatt på det spår där vi spelade en avgörande roll. Vi skulle ha kunnat vara ett föredöme i klimatomställningen. Genom handel och genom att utveckla vår industri och vårt näringsliv med kombinationen av kravställande och stöd och investeringar skulle Sverige ha kunnat vara ett föredöme. Vi skulle ha kunnat utveckla ännu fler produkter som efterfrågas av vår omvärld. Vi behöver fortsätta på det spåret.

EU spelar här en avgörande roll. Jag ser i många av utskottstexterna hur majoriteten i utskottet resonerar. Man ställer sig bakom detta och tycker att EU ska fortsätta både med sitt kravställande när det gäller handel och miljö– och klimathänsyn och med den industriella given och Fit for 55. Jag vill vara tydlig med att Fit for 55 inte är ett steg i rätt riktning utan ett mindre steg i fel riktning. Läget är akut, och egentligen borde mycket mer göras.

Det är positivt att majoriteten i utskottstexterna står bakom att EU i sina bilaterala handelsavtal ska trycka på miljömässiga och klimatmässiga krav och att vi ska jobba vidare med omställningen av vår industri. Men vi behöver också säkerställa att dessa majoritetspartier står fast vid detta i EU och i Europaparlamentet, som har en viktig roll både i klimatomställningen och i våra handelsavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Handelspolitik

Jag vill ändå påpeka det som jag har hört så många gånger när man pratar om att vi ska öka Europas konkurrenskraft och den svenska konkurrenskraften. Vi ska kunna jobba bättre, säger man. Det finns en tendens att se på Mario Draghis rapport om competitiveness som ett svepskäl för att vi måste förenkla och minska kravställandet.

Jag vill vara tydlig med att jag stöder arbetet med att minska byråkratin. Men för att använda ett borgerligt ofta återkommande uttryck: att ställa krav är att bry sig. Jag står fast vid att vi behöver fortsätta att ha ett kravställande i vår industri. Vi behöver ha kombinationen av kravställande, investeringar och stöd, för innovation och industriell utveckling är också det som kan driva vår utveckling framåt. Det är så Sverige har utvecklats framgångsrikt, och det är så vi ska fortsätta.

Där är det också viktigt, just för att säkra långsiktigheten i vår omställning i de kravspecifikationer som vi har gentemot vår industri, att vi har modet att trycka fram den typen av kravställande i våra bilaterala avtal. Vi ska trycka på för att EU har ett sådant kravställande.

Det är viktigt att EU fortsätter att jobba långsiktigt och målmedvetet. Det vi inte vill ha är Tidöregeringens kortsiktiga politik. Den får inte tvinga vårt näringsliv in i ett kortsiktigt perspektiv, för då är vi illa ute. Vi behöver långsiktighet, och vi behöver tackla de stora utmaningar vi står inför.

Jag tror på EU och Sverige, och jag tror att vi har möjligheten att spela en viktig roll i utvecklingen av våra handelsrelationer och i kravställandet gentemot andra länder och andra handelspartner. Så kan vi säkerställa att vi fortsätter att vara ledande och drivande i den nödvändiga klimatomställningen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 1, och jag står givetvis också bakom våra andra reservationer.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 februari.)