Fru talman! Jakt- och viltvårdsdebatten brukar alltid vara ganska kul och spänstig. I år behandlas de flesta av motionerna förenklat, som det heter. Vi har alltså många motioner som inte är uppe för behandling. Men när man ser på de motioner som är uppe för behandling ser man att det är tydligt att det är två djurarter som verkligen engagerar. Den ena har vi redan hört ett replikskifte om: vargen. Den andra är skarven, och den kommer vi tillbaka till.

Här pekar regeringen med hela näven mot mål. Det är en tydlig målstyrning. Det gäller inte minst arterna jag nyss nämnde men även sälen, som ofta tarvar ganska mycket debatt.

Precis som min kollega John Widegren var inne på är det en hel del utredningar som pågår. Några utredningar är färdiga och hanteras nu i Regeringskansliet för att bli verklighet i form av propositioner. Jag kommer ihåg när vi var i opposition den förra mandatperioden och som regel fick det tråkiga svaret att ”ärendet bereds i Regeringskansliet” när vi ställde interpellationer och skriftliga frågor. Även om svaret blir detsamma här är det samtidigt ändå så att då är i alla fall någonting på gång, vilket gläder mig.

Jaktlagstiftningen är något som är uppe i ett antal motioner. I början av förra året togs beslut om att det ska göras en översyn för att vi ska få en ny, modern jaktlagstiftning som innebär en långsiktigt hållbar jakt och viltvård. En jätteviktig sak i den utredningen är att man ska se på de EU-rättsliga reglerna. I Sverige är vi ju väldigt duktiga på att implementera EU-regler lite längre än vad vi egentligen behöver, och utredningen ska bland annat se på hur EU-reglerna kring jakt och viltvård ska implementeras så att vi inte hamnar där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Även klövviltet och flerartsförvaltning är föremål för motioner och hanteras även det i utredningen. Vi ser alltså att flera av våra klövviltarter ökar. Som jägare kan man tycka att det är jätteroligt, men som lantbrukare och skogsägare är det inte säkert att man tycker att det är lika kul. Vi ser tyvärr också att vår nationalart älgen inte mår så bra längre, och det behöver verkligen göras ett jobb för att värna den.

Som min kollega var inne på jobbade man redan under alliansregeringen med att det skulle bildas en ny jakt- och viltvårdsmyndighet. Nu arbetar en ny utredning med detta och ska redovisa sitt uppdrag den 30 april i år. Vi får se vad utredningen kommer fram till, men tanken är att hantera frågor som berör jakt och viltvård. Vi har även inspel om fler frågor som på olika sätt berör jakten, till exempel vapenlicenser. Vi får se vad utredningen landar i; det ska bli intressant att ta emot den i slutet av april.

Jag inledde med skarven, och är det någon art som väcker engagemang är det skarven. Det är inte så länge sedan som vi här i kammaren debatterade och antog ett betänkande kring propositionen Ett levande hav – ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske, alltså havsmiljöpropositionen. Där var regeringens inriktning väldigt tydlig vad gäller skarv och säl, och det finns, upplever jag, en väldigt stor samsyn här i kammaren om att vi måste göra saker så snabbt det bara går när det gäller både skarv- och sälpopulationen. Här har regeringen pekat ut att man vill jobba för att vi ska kunna införa en allmän jakt på skarv. Det är dit vi måste komma, för nu är skarvpopulationerna så stora att vi måste få in en allmän jakt för att få ned populationen.

Precis detsamma, fru talman, är det när det handlar om sälen. I samma proposition pekar man på att vi måste komma dithän att vi kan införa en allmän jakt på säl. Samtidigt har vi förbudet mot handel med sälprodukter. Det finns en väldigt stor enighet i kammaren kring att vi måste få bort detta förbud. Som jägare anser vi att ett djur inte ska ha dött i onödan. Vi ska kunna ta vara på djuret och det som djuret ger, och därför är det ett väldigt stort slöseri att inte kunna ta vara på det som sälen ger.

Vi måste även jobba med att ta fram sälsäkra fiskeredskap, och vi måste få andra förvaltningsplaner för sälen. Jag tror att det var i förra veckan som regeringen gav ett nytt uppdrag till Naturvårdsverket som gäller just säl och skarv. Uppdraget handlar om att underlätta en utökad jakt på säl och skarv. Länsstyrelsen har fått i uppdrag att se över vilka sälskyddsområden vi behöver ha kvar och vilka områden som faktiskt inte behövs för att sälen ändå ska ha gynnsam bevarandestatus.

Även SLU och Formas har fått i uppdrag att se vad det innebär för fiskbestånden när säl- och skarvpopulationerna minskar. Här ska man se på forskning som har gjorts både i Sverige och i andra delar av världen.

Fru talman! Som värmlänning kommer man förstås inte undan vargen, och under den förra mandatperioden hade vi tillkännagivanden i stort sett varje år gällande frågor som berörde vargpopulationen. Under föregående mandatperiod antogs även ett tillkännagivande om förändring av skyddsjakt. Nu har Viltskadecenter ändrat tumreglerna vad gäller skyddsjakt. Vi har därmed kommit ett steg vidare, och tack vare ett enormt påverkansarbete har vi lyckats ta ett beslut i Bernkonventionen om att vargen ska ändras från strikt skyddad till skyddad djurart. Den 7 mars ska detta implementeras i Bernkonventionen, och då är vi ytterligare ett steg närmare. Nästa steg är att påverka övriga EU att följa upp med ett beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Jakt och viltvård

Vi ser, precis som vi hörde tidigare, att vargen i Europa mår rätt bra. Vargpopulationen ökar, och därmed ser vi hur skadorna från vargangrepp ökar nere i Europa. Det är förstås jättetråkigt för den som drabbas, men det hjälper samtidigt oss här uppe som har sett dessa skador från vargen länge. Nu får vi hjälp att kunna driva det här vidare, och förhoppningsvis kan vi inom en mycket snar framtid rapportera in en annan siffra vad gäller gynnsam bevarandestatus och därmed få ned vargstammen till de 170 individer som vi har tagit beslut om.

Fru talman! Även jag vill avsluta med att komma in på det hemska som vi upplevde i Örebro för två veckor sedan. Jag vill även från vår sida peka på att det inte är någon som misstror den svenska jägarkåren. Det finns utredningar som är gjorda som pekar på hur stor del av den grova brottsligheten som begås med hjälp av illegala vapen kontra legala vapen, och det är väldigt enkelt att räkna ut hur många legala vapnen som används i grov brottslighet. Det räcker med ett finger på en hand så har vi siffran. När det gäller de illegala vapnen är det flera tusen, och det är där det verkliga jobbet måste göras.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

(Applåder)