Fru talman! Landsbygdsministern! Vi får se hur mycket min röst håller, men jag har bra understöd här. Även ute i landet är det nu ganska många som kommer till insikt om vad den SD-ledda regeringens prioriteringar innebär för vanligt folk. Budgeten som den här kammaren fattade beslut om i höstas har slagit igenom nu, 2025. Det innebär att alla de kommuner ute i landet som sliter med sin verklighet får slita lite till. Och det är oftast de minsta kommunerna som sliter ännu lite till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det är utgångspunkten i min interpellation och anledningen till att jag har ställt dessa frågor till landsbygdsministern. Jag vill passa på och tacka för att landsbygdsministern faktiskt svarade på interpellationen. I tidigare debatter om liknande frågor har det nämligen varit civilminister Erik Slottner som har svarat. Jag ska återkomma till vad han har lagt sin tyngdpunkt på i de svaren.

När vi väger samman regeringens prioriteringar ser vi att det är de allra minsta kommunerna som ligger mest illa till, och där kan vi lägga till de samiska förvaltningskommunerna. Att regeringen nu drar bort drygt 5 miljoner på förvaltningsanslaget till samiska kommuner kan te sig som lite, men för en liten kommun som har en liten budget blir det sammanvägda resultatet det som man har att hantera.

Det var och har varit väldigt tydligt vad den här kammaren har ansett. Det har ändå funnits en stark, bred politisk enighet om att stärka de nationella minoriteternas förutsättningar och att statsbidraget till kommuner och landsting ska användas till de merkostnader som uppstår genom att de ska uppfylla de minoritetsrättigheter som finns i lagstiftningen. Därför är det märkligt – och man undrar över det gång på gång – att staten nu gör en sådan här neddragning som för staten på det hela taget är liten men som ute i verkligheten, hos förvaltningskommunerna, blir en del i en stor neddragning.

Vi har debatterat tidigare hur väl statsbidraget till de 39 minsta kommunerna i näringslivspengar har verkat och det positiva det har inneburit för de kommunerna. De har kunnat utforma det utifrån sin verklighet. De har kunnat ha det där extra mötet med företagaren och kunnat coacha i vilka övriga stöd man kan söka, och de har kunnat hjälpa företagarna och lotsa dem i både den statliga och den kommunala byråkratin.

Det här sammantaget och när regeringen på olika sätt även minskar förutsättningarna genom att dra ned på statligt servicecenter innebär dubbelslag på dubbelslag. Jag återkommer med ytterligare saker i nästa inlägg.