Fru talman! Jag vill tacka både interpellanten och medfrågeställaren.

För det första vill vi inte ha skadliga ämnen i vår mat eller för den delen i vårt dricksvatten. Som vi alla i den här diskussionen vet är det dock svårt att undvika helt. En del ämnen, som mögelgifter, uppstår helt naturligt. Andra, som PFAS, är ett resultat av föroreningar. Det har nämnts här att det stora problemet med PFAS är att ämnena bryts ned extremt långsamt. Trots saneringsinsatser kommer de alltså att finnas kvar i miljön under lång tid och fortsätta att utgöra en risk i livsmedelskedjan.

För att skydda konsumenterna har vi inom EU infört gränsvärden för PFAS i animaliska livsmedel och i dricksvatten. För första gången finns nu också minimikrav inom hela europeiska unionen för PFAS i dricksvatten. I Sverige har Livsmedelsverket som sagt valt en ännu strängare nivå, som träder i kraft 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Trifluorättiksyra, alltså TFA, förekommer ju i miljön eftersom det många gånger används som lösningsmedel i köldmedier och värmepumpar. Det uppstår också när vissa andra PFAS-ämnen bryts ned, men till skillnad från andra PFAS-ämnen bioackumuleras inte TFA i kroppen. Att TFA kan förekomma i frukt och grönt är känt och har tidigare analyserats av EU:s referenslaboratorium för resthalter av bekämpningsmedel. Utifrån det vi vet i dag innebär den mängd TFA vi får i oss via mat och dricksvatten ingen hälsorisk. Men som sagt råder det stor osäkerhet, och det behövs verkligen mer kunskap.

Livsmedelsverket följer som ansvarig myndighet de utvärderingar som görs. När de vetenskapliga underlagen finns tillgängliga kan också Livsmedelsverket bedöma om det finns behov av ytterligare riskhanteringsåtgärder.

I Sverige är 19 verksamma ämnen som innehåller PFAS godkända i totalt ungefär 70 växtskyddsmedel. Dessa utgör 3,5 procent av den årliga försäljningen av växtskyddsmedel. Kemikalieinspektionen publicerade i somras en lista på sin hemsida över verksamma ämnen i växtskyddsmedel som innehåller PFAS.

Naturvårdsverket har regeringens uppdrag att med stöd av Livsmedelsverket och Jordbruksverket förbättra kunskapen om PFAS i livsmedel och miljö. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari detta år. Jordbruksverket har beslutat om två nya studier om PFAS. De handlar dels om växtskyddsmedel i potatisodling, dels om hur ämnet rör sig i kretslopp när man använder växtskyddsmedel som innehåller PFAS.

Jag tycker som sagt att det är bra att gränsvärden för PFAS i livsmedel och dricksvatten beslutas gemensamt inom EU och att de bygger på vetenskapliga riskbedömningar från Efsa. Den senaste riskutvärderingen publicerades 2020, och regeringen delar interpellantens uppfattning om att gränsvärdena behöver uppdateras i takt med ny forskning.