Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Jag är glad att vi är här och pratar om det här men såklart väldigt olycklig över att vi ens behöver prata om de här sakerna och att PFAS ens finns.

Innan vi påbörjar den här diskussionen tycker jag att det är viktigt, även för dem som lyssnar på debatten, att få reda på vad PFAS är. Ministern nämnde lite grann, och jag tänker att jag kan nämna ytterligare något.

PFAS är fluorerade kemikalier som är väldigt vattenbeständiga. De är också fettavvisande och generellt beständiga mot all yttre påverkan. De används i dag till stor del i industrin. De används i livsmedelsproduktion, tyvärr. De används till kläder, till smink, till engångsartiklar, till allt möjligt, så PFAS finns verkligen överallt.

I det här glaset med vatten jag precis tog i det här huset är det ungefär 4 nanogram PFAS per liter. Går man ut och dricker vatten från Mälaren blir man förgiftad, för där är det så pass mycket PFAS nu, tyvärr.

PFAS finns i allas kroppar i dag eftersom PFAS har spridits så mycket i världen. Man har nu till och med hittat PFAS i isbjörnar i Arktis eftersom det sprids och inte bryts ned. Det är en väldigt långlivad och extremt svårnedbrytbar kemikalie.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

PFAS används för att det ökar beständigheten. Det är såklart bra för industrin – man kan tjäna mer pengar och bygga saker som har bra egenskaper. Men det man inte visste eller i alla fall inte visste från början men vet i dag och sedan flera årtionden tillbaka är att det här är väldigt farliga kemikalier. När de ansamlas i kroppen ökar risken för cancer och olika sjukdomar i våra organ. De skadar foster i mammans mage. De skadar oss människor väldigt mycket.

Vi har verkligen en PFAS-kris i Sverige och i världen. Nu har det blivit aktuellt för att man har börjat hitta PFAS också i livsmedel – inte bara i dricksvatten, vilket är väldigt uppmärksammat.

Nu har man också börjat prata mycket om att det är PFAS i pesticider, det vill säga det som man besprutar våra grödor med – äpplen, potatis, raps eller vad det nu är. PFAS gör pesticider eller insektsmedel, växtskyddsmedel, mycket mer beständiga. Det är klart att om man sprutar det på maten och vi sedan äter maten ökar mängden PFAS i våra kroppar, så att få gränsvärden för PFAS i livsmedel är otroligt viktigt.

För mig har det här blivit återaktualiserat den senaste tiden.

Första gången handlade det om Ronneby, min grannkommun, där den stora PFAS-skandalen varit i byn Kallinge med ungefär 5 000 invånare. Ronnebyån rinner förbi Kallinge, förbi Ronneby stadskärna och sedan ut i Östersjön. Där har kommunen nu gått ut med kostråd och sagt att man inte ska fiska eller äta fisken i Ronnebyån eftersom den är så pass kontaminerad att det är ganska allvarligt farligt för ens hälsa att äta den. Då blev det aktuellt igen, och det blev mycket diskussioner hemmavid. Framför allt de som redan är PFAS-drabbade, alltså alla som bor i Kallinge och även de som är födda av föräldrar som har bott i Kallinge, är väldigt oroliga. Det är klart att man är det om man redan fått i sig så pass mycket PFAS som man fick i Kallinge, där man upptäckte PFAS i dricksvattnet hösten 2013. Då var det inte 4 nanogram per liter vatten, som det är här i vårt vatten, utan det var 10 380 nanogram per liter i dricksvattnet.

Det är klart att de i Kallinge men också alla andra i Sverige nu är oroliga när de ska äta mat. När man ska gå ned till kafeterian här eller när man går till Ica eller Coop hemma, ska man då köpa livsmedel med PFAS i? Vi måste se till att det inte ska vara på det sättet. Vi måste förbjuda PFAS, och vi måste ha gränsvärden för PFAS i alla livsmedel.