Fru talman! Låt mig börja i slutet. Jag hänvisade till utredningen om en nationell skolpengsnorm, som delvis kommer att beröra detta. Jag delar Mats Wikings analys och engagemang när det gäller att det ser alltför olika ut i vårt land. Men varken Mats Wiking eller någon annan i kammaren ska behöva ta ansvar för det beslut om att kommunalisera skolan som fattades för 35 år sedan. Liberalerna menade då att skolan är för viktig för att vara en kommunal angelägenhet eftersom det kan ge väldigt olika utfall då kommunerna har så olika förutsättningar. Ingen kommun vill något illa, men en del har bristande förutsättningar och måste göra svåra prioriteringar. Det är lätt att specialkompetens inom skolan och ledningsfunktioner och strukturer som är centrala inte kommer till sin rätt i en relativt liten skoladministration i en mindre kommun. Det är lättare i större kommuner, och där finns också mycket fin verksamhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Svaret är att vi tittar på frågan och att vissa åtgärder för en mer rättvis verksamhet över landet har vidtagits.

När man pratar om fin verksamhet ska man inte missa Specialpedagogiska skolmyndighetens insatser. Å statens vägnar bedriver man tio specialskolor för barn med tydliga funktionshinder och stora utmaningar i syfte att maximera deras liv och ge dem så mycket egenmakt som möjligt. Myndigheten ger också råd och stöd på olika sätt, och man hjälper många kommuner med att hantera dessa frågor.

Det är viktigt att komma ihåg att resursskola inte är någon egen skolform, utan det är ett möjligt sätt att organisera det särskilda stödet. Kommunerna har mycket stor frihet att själva bestämma hur den kommunala skolverksamheten ska organiseras, och det finns inget hinder för en kommun att inrätta resursskolor även inom gymnasieskola eller anpassad gymnasieskola, vilket skulle kunna vara aktuellt.

Jag möter inte frågan för första gången i denna mycket bra interpellationsdebatt. Utredningarna jag tog upp i mitt svar och åtgärderna för att ge dessa unga en ny och bättre väg in i gymnasieskolan adderat med mervärdet av särskilt stöd måste vägas ihop med det vi gör för att reformera betygssystemet.

Den tidigare regeringen genomförde förtjänstfullt det uppdrag som nu finns i lag om att gymnasieskolan måste anpassa sina program bättre till den arbetsmarknad som finns. Det är lätt att vara för, och det tycker jag är bra.

Här finns mer att göra, och när det gäller just gymnasieskolan är utmaningarna stora. Till exempel ska rätt elev läsa rätt sak på de teoretiska högskoleförberedande programmen så att inte brister i förmåga transporteras upp till högre utbildning på högskola och universitet.