Fru talman! Ämnet som Mats Wiking tar upp här är ju centralt. Man ska komma ihåg att det behöver göras insatser på bredden för att få fler unga människor att klara skolan. Det måste börja med insatser i förskolan, inte minst insatser för svenska språket.

Regeringen arbetar nu med att införa en tioårig grundskola; förslaget är klart och på plats. Det handlar om att fler ska komma vidare till gymnasieskolan. Vi bereder också den utredning som finns om fler vägar in till gymnasieskolan. Dagens individuella program är kanske inte det optimala sättet att agera.

Vi kommer dessutom i närtid att ta emot utredningen om ett nytt betygssystem för att komma till rätta med fuskbetyg och den brutalitet som ligger i att betygssystemet i dag är utformat på ett sådant sätt att många hindras från att komma vidare och i stället blir hänvisade till individuella program. Vi får alltså snart ett bra underlag för att, inte minst tillsammans med Socialdemokraterna, diskutera betygssystemets framtid och vad man ska göra. Detta är relevant, liksom att diskutera fler vägar in till gymnasieskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Med detta sagt går det inte att komma runt att de satsningar som regeringen nu gör är ett resultat av att man har släppt den mycket goda vilja som har funnits gällande total inkludering i skolan. Det har funnits en väldigt god vilja och en otroligt vacker tanke, men detta har lett till en omfattande utslagning. Det var därför den tidigare regeringen återskapade speciallärarutbildningar. Vi har sett till att vi nu fortsätter med detta, inte minst för fler undervisningsgrupper. Jag ser detta som centralt för att elever ska klara sin utbildning och få det stöd som är så viktigt för att alla ska kunna nå relevanta kunskapsmål i största möjliga mån. Det arbetet kommer vi att fortsätta.

Jag nämnde utredningen om elevhälsa. Den är central i detta. Det kan finnas många orsaker till att man inte klarar av att göra tillräckliga resultat i skolan. En orsak kan vara att man mår dåligt, antingen därför att man har det i sig konstitutionellt eller därför att man har det extremt jobbigt hemma. Här kommer vi in på regeringens satsning på skolsociala team – som har fått ett brett genomslag i Skolsverige, har jag noterat – och satsningen på trygghetsteam. Detta är helt centralt.

Något annat som är centralt är en bredare omläggning av lärarutbildningen. Detta kommer att få effekt på sikt; det sker ju inte på en gång. Hur undervisar man och tar hand om elever som har det svårt och som kanske är nära en särskild undervisningsgrupp?

Allt detta gör vi nu för att fler ska klara utbildningarna.

I Stockholm har Socialdemokraterna av olika skäl varit tveksamma till ytterligare satsningar på resursskolor. Jag vill inte kritisera detta, utan jag förutsätter att Socialdemokraterna i Stockholm gör allting för kunskapens och elevernas bästa och för att satsa på fler och mindre undervisningsgrupper. Det finns ingenting som talar för att sådana satsningar är okloka – tvärtom.