Fru talman! Katarina Luhr har frågat mig om jag avser att ta några generella initiativ för att bostäder ska kunna byggas på Bromma flygplats och om jag, som ansvarigt statsråd för bostäder, kan motivera en centralt belägen flygplats i princip utan reguljär trafik samtidigt som Stockholms stad uttryckligen vill stadsutveckla området med ett stort antal bostäder.

Låt mig inledningsvis poängtera att för regeringen är luftfarten en viktig del av transportsystemet. Särskilt i ett land som Sverige - med långa avstånd och många glest befolkade områden - är flyget viktigt för inrikes resor och har även stor betydelse för Sveriges ekonomi, konkurrenskraft och öppenhet gentemot omvärlden.

Det är också därför regeringen har vidtagit flera viktiga åtgärder för att stärka luftfartens konkurrenskraft och förbättra förutsättningarna för god tillgänglighet med flyg. Jag kan som exempel nämna avskaffande av flygskatten från och med den 1 juli i år och en ökning av det statliga bidraget för driftsstöd för icke-statliga flygplatser.

När det gäller Bromma flygplats har jag varit mycket tydlig. Det är inte aktuellt att fatta något beslut om nedläggning under denna mandatperiod. Detta framgår av Tidöavtalet.

Sedan beskedet från SAS och BRA kommunicerades i september har ett internt analysarbete ägt rum på Regeringskansliet för att översiktligt gå igenom viktiga frågeställningar och bedöma situationen. Samarbetspartierna har därefter dragit slutsatsen att flera frågor behöver utredas mer på djupet innan vidare ställningstaganden kan göras.

Det handlar till exempel om de ändrade förutsättningarna för civilförsvarets behov till följd av det ändrade omvärldsläget och Natointrädet och vilken betydelse Bromma flygplats kan ha i dessa avseenden. Det handlar också om hur det statliga basutbudet av flygplatser bör se ut. Bromma flygplats är en del i ett system och ingår i basutbudet.

Det behöver också utredas vad som ska hända med befintlig kvarvarande verksamhet på Bromma flygplats. Det handlar om allmänflyg inklusive samhällsviktigt flyg, till exempel ambulansflyg, ambulanshelikoptrar och polishelikoptrar.

En annan fråga som är viktig att utreda är vilka möjligheter som finns att säkerställa ett säkert luftrum för återstående trafik som sker över och runt Stockholm, till exempel för polisen och sjuktransporter men också utifrån totalförsvarsperspektiv om verksamheten på Bromma flygplats kraftigt förändras.

Det är också viktigt att understryka att Försvarsmakten har påpekat att totalförsvarsmyndigheternas behov av Bromma flygplats bör kartläggas.

Dessa och flera andra frågeställningar kommer därför att utredas. Som jag har informerat om tidigare i andra sammanhang avser regeringen att återkomma till formerna för denna utredning.

Avslutningsvis: När det gäller Stockholms kommuns planer på hur man vill använda marken där Bromma flygplats ligger, har jag ingen anledning att kommentera det. Kommunerna har genom planmonopolet det största ansvaret för den fysiska planeringen i Sverige.

Regeringen arbetar för ett ökat bostadsbyggande genom åtgärder för att öka tillgången på byggbar mark, förenkla byggreglerna, korta ledtider i plan- och byggprocessen och förbättra möjligheterna till eget ägande. Dessa prioriteringar är strukturellt motiverade och oberoende av hur flygplatserna i Stockholmsområdet utvecklas.