Fru talman! Jag måste säga att jag blev förvånad men också positivt överraskad av att Boverkets rapport om cirkulärt byggande inte hamnade på en dammig hylla utan faktiskt gick ut på remiss. Det tycker jag var väldigt fint.

Statsrådet understryker att ökad cirkulär ekonomi i byggsektorn är av stor betydelse för att åstadkomma en mer hållbar och konkurrenskraftig sektor. Detta har marknaden insett, och man ligger i startgroparna för att öka arbetet med cirkularitet. Det är också tydligt att intresset från marknaden bara har vuxit de senaste åren när det gäller att hitta nya sätt att återbruka både stommar och fasadmaterial, vilket kan göra jättestor skillnad.

Många åtgärder kvarstår och behövs, och ministern har lyft upp ett antal åtgärder. När man talar med branschen och experterna lyfter de flesta där fram att gränsvärdena för klimatutsläpp vid byggande och renovering, som vi har debatterat tidigare, skulle kunna bli starkt styrande för att mer återbrukade byggvaror ska kunna cirkulera tillbaka till ny användning. Denna fråga har vi som sagt redan debatterat, men det ser inte ut att komma något på plats ännu på ett tag.

Jag skulle vilja lyfta fram några andra åtgärder som Boverkets utredning har kommit fram till och som jag tycker är intressanta.

Övergripande lyfter utredningen fram att det i dag saknas konkreta mål och en nationell strategi för omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Avsaknaden av gemensamt fokus och inriktning bidrar till att omställningstakten i dag är låg. Detta är något som bland andra Fastighetsägarna har lyft upp tidigare.

Fastighetsägarna anser att konkreta mål och en strategi skulle kunna leda till möjligheten för små- och mellanstora företag att hänga med i övergången till en cirkulär fastighetssektor. Det är såklart inga större nyheter att näringslivet önskar sig ett långsiktigt och tydligt regelverk, men det är värt att påminna om ifall man vill styra i en viss riktning.

Andra saker som kan behöva hanteras och skruvas på och som lyfts upp av Boverket är utbildning, digitalisering, producentansvar för fler produkter, offentlig upphandling, ekonomiska styrmedel, bruksvärdessystemet, rot, ökad flexibilitet inom bygglov och så vidare. Detta är några av de åtgärder som ministern redan har nämnt.

Jag och Miljöpartiet har tidigare motionerat om ett antal åtgärder som skulle kunna styra mot ökad cirkularitet inom byggsektorn och har då ofta fått svaret att man inväntar Boverkets utredning.

I Byggmaterialindustriernas nya rapport för ökad cirkularitet finns en önskelista till politiken. Man önskar sig saker som bättre kartläggningar och statistik, ett arbete med vägledning och stöd från myndigheterna, ökad tydlighet om att cirkularitet ska främjas och en önskan om ett cirkuleringskliv, liknande Klimatklivet och Industriklivet, där stöd kan ges för utveckling av cirkulära processer.

Min poäng är att det finns starka önskemål från näringslivet om att byggsektorn ska bli mer cirkulär. Detta är viktigt att ha med sig i det fortsatta arbetet.

Det jag skulle vilja fråga statsrådet Andreas Carlson är: Vad ser ministern som ett första steg? Skulle det kunna bli att man inför nya mål för cirkularitet och kanske inför en nationell strategi? Skulle det kunna vara en bra start?