Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag blir glad när statsrådet i sitt svar uttrycker intresse för cirkulär ekonomi och mer specifikt det cirkulära byggandet. Jag uppskattar också ministerns intention att utnyttja det befintliga fastighetsbeståndet på ett mer effektivt sätt genom bland annat ombyggnad av kontorslokaler till bostäder. Att motverka byggfel borde givetvis redan vara en självklarhet.

Som vi pratade om i den förra debatten kommer en femtedel av Sveriges totala klimatutsläpp från bygg- och fastighetssektorn, men vi hann då aldrig prata om de gigantiska avfallsmängder som byggsektorn också ger upphov till och hur mycket resurser som går till spillo när man river eller renoverar. Byggbranschen i Sverige ger upphov till ungefär 10 miljoner ton avfall per år, vilket är dubbelt så mycket som våra gemensamma hushållssopor och mest av alla branscher förutom gruvsektorn.

När Stockholms stad undersökte hur mycket avfall som producerades i olika bostadsprojekt såg man att det slängdes upp till 85 kilo avfall per kvadratmeter. Skillnaderna var dock mycket stora, vilket visar att det inte är omöjligt att minska avfallsmängderna vid nybyggnation.

Att sätta tydliga ramar för tillåtna utsläpp och hur mycket avfall man får producera vid nybyggnation kan göra enorm skillnad. Enligt en rapport från Chalmers kan en ökad resurseffektivitet och cirkularitet inom byggsektorn minska utsläppen med mellan 25 och 30 procent fram till 2030. Om regeringen tar dessa frågor på allvar kan vi påverka både klimatutsläpp och användningen av resurser i en starkt positiv riktning både när det gäller miljö och klimat.

Vid ett cirkulärt byggande kan dessutom kulturhistoriska värden tas vidare, exempelvis när man återbrukar dörrar, fönster och andra byggdelar som syns tydligt i kulturmiljön.

Som vi har diskuterat tidigare behöver arbetet med cirkularitet i byggsektorn genomföras nu, inte sedan. Att som statsrådet säga i sitt svar att man tänker följa utvecklingen framåt är inte tillräckligt. Statsrådet tar upp att klimatutsläppen i byggsektorn minskade mellan 2008 och 2022, men denna trend har tyvärr brutits sedan regeringen tog över. År 2024 ökade som sagt klimatutsläppen från byggsektorn med i genomsnitt 31 procent. En stor anledning till att vi ser ökade utsläpp är att sektorn har gått över från förnybara till fossila drivmedel, men avsaknaden av mål och riktning från regeringens håll bidrar givetvis till att trenden har brutits.

Boverket fick våren 2022 ett uppdrag om att utveckla arbetet med omställning till en cirkulär ekonomi i byggsektorn. Detta är ett uppdrag som regeringen har tagit vidare och som redovisades strax före jul. Trots uppdragets betydelse har väldigt lite hörts från regeringen om detta, och Boverket har varken fått något följduppdrag om att arbeta vidare med projektet eller några extra pengar för att utbilda om den framtagna vägledningen för cirkulärt byggande, som finns på Boverkets hemsida.

Men kanske kan svaret från statsrådet inge lite hopp. När statsrådet säger att politiken ska stimulera och skapa rätt förutsättningar för omställningen och att åtgärder som främjar rena avfallsströmmar och stärker marknaden för återvunnet, återbrukat och fossilfritt material måste komma på plats spetsar i alla fall jag öronen. Jag skulle därför vilja veta hur statsrådet ser på Boverkets rapport och om det finns specifika delar i rapporten som statsrådet och regeringen kommer att arbeta vidare med i den analys som statsrådet och regeringen enligt svaret även fortsättningsvis kommer att göra.