Fru talman! Jag vill börja med att upprepa det som jag sa i mitt inledande anförande: Jag uppskattar verkligen att vi pratar om denna fråga, för jag delar interpellantens syn. Detta är en fråga som har lyfts för lite i denna kontext.

Fru talman! Jag tänkte ta tillfället i akt att berätta lite om mina erfarenheter från mitt jobb som åklagare, när jag har jobbat med just våld i nära relationer. Min uppfattning är att det finns olika kategorier av förövare i denna kontext. Det finns förövare vars våldsamhet är kopplad till ett missbruk av alkohol eller narkotika. Det finns förövare vars våldsamhet är kopplad till psykisk ohälsa och som kanske uttrycker att de vill skada både sig själva och personer i sin omgivning. Det finns våldsutsatthet inom en hederskontext, och det finns våldsamhet bland förövare med olika former av personlighetsstörningar, ofta empatistörningar och störningar med olika narcissistiska inslag.

Jag har sett i min åklagarroll - där jag också har sett att djur spelar in i helheten - när det gäller förövare med personlighetsstörningar att djurs sårbarhet och den sårbarhet som uppstår på grund av de emotionella kopplingarna mellan brottsoffer, barn och djur blir något som just dessa förövare kanske har en särskild benägenhet att utnyttja. Jag menar att det också är här det finns störst anledning till oro, för detta är den kategori som jag uppfattar som farligast. Det är den kategori där vi ibland kan se sadistiskt våld och våld som går utöver vad som borde vara möjligt att utsätta en annan människa för. I denna kontext tycker jag att det är jätteviktigt att förstå djurs roll, framför allt i brottsoffrens situation.

Jag noterar att interpellanten nämner flera åtgärder när det gäller djurs juridiska status. Detta är något som till stor del ligger utanför min ministerroll men som jag absolut tar med mig, för jag tror att vi behöver lyfta denna fråga på ett bättre sätt än vi hittills har gjort.

Det jag kan konstatera som jag ser som väldigt positivt är det vi ser om vi tittar på skyddade boenden. I Socialstyrelsens kartläggningar ser vi att antalet skyddade boenden som kan ta emot djur har ökat. År 2024 var det 75 procent av de skyddade boendena som kunde ta emot medföljande husdjur, jämfört med 57 procent 2019. Där har vi alltså sett en positiv utveckling, och det tror jag är en del i detta arbete som är otroligt viktig för att möjliggöra för fler att lämna destruktiva relationer och få ett liv i frihet.