Fru talman! När man lyssnar till interpellanten får man intrycket att DEI är något som Chalmers kom på för några veckor sedan och att det är en amerikansk företeelse. Så är inte fallet. Det finns stora företag i Sverige som länge har använt sig av det som kallas DEI. I Sverige innebär det inte kvotering, utan här har det en betydelse som jag helt ställer mig bakom. Vad det har för betydelse i USA ser jag inte som riktigt relevant i mitt arbete. Mitt ansvar ligger i Sverige.

Fru talman! Jag vill i avslutningen av debatten berätta om en ung tjej som jag träffade på mässan för ung företagsamhet förra året. Det var en tjej som gick på teknikprogrammet. Hon var en av väldigt få tjejer som gjorde det. Hon berättade för mig att när hon gick i nian och sa till sin SYV att hon ville gå på teknikprogrammet hade SYV:en avrått henne från det och inte trott att det var något för henne, trots att det här var en tjej med B i matte och duktig totalt sett i de tekniska ämnena.

Jag tycker att det här är ett väldigt tydligt exempel på att vi har problem i vårt samhälle. Vi har strukturer som gör att det finns grupper som på grund av till exempel kön, etnicitet eller vilken social kontext man är uppvuxen i upplever att vissa vägar i livet inte är för dem.

Fru talman! Jag vill bryta ned de hinder som finns. I vissa fall handlar det om diskriminering. Vi måste se till att diskrimineringslagen tillämpas på ett bättre sätt. Men vi måste också se till att vi får ett samhälle där fler personer ser fler möjliga vägar i livet. Jag tror att det väldigt märkbart skulle gynna hela vårt samhälle.

Jag tackar för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.