Fru talman! Tack, Johanna Haraldsson, för möjligheten att ha den här debatten i dag och till statsrådet för att ha avgett svaret. Detta är någonting som vi socialdemokrater tycker är otroligt viktigt. Det har redan framgått att vi anser att mer behöver göras på området.

Jag tänker ta tillfället i akt att lyfta fram fler av de problem vi ser på svensk arbetsmarknad. Vi ser att det särskilt är unga och de med otrygga anställningar som utsätts mer än många andra. Det är en särskild grupp som är föremål för en mycket dålig arbetsmiljö.

Det gäller att människor i många fall i dag blir sjuka av sitt arbete. Det kan även vara på det viset att de inte kommer hem om de råkar ut för de dödsolyckor som det frekvent rapporteras om.

Vi får rapporter och undersökningar i ganska hög frekvens om att unga människor utsätts för sexuella trakasserier i en väldigt stor grad. Unga kvinnor som kommer ut på arbetsmarknaden vittnar om de mest fasansfulla situationer och händelser som de råkar ut för.

Vi har lyssnat på fackförbund efter fackförbund, från kommunalarbetare till handelsanställda, som berättar om hur ofta det förekommer. Det är många unga kvinnor, framför allt med otrygga anställningar, som råkar ut för det.

Det är vittnesmål som låter ungefär så här: Jag trodde aldrig att jag skulle utsättas för så mycket när jag kom ut i arbetslivet. Det gäller framför allt trakasserier och sexuella trakasserier.

I den situation som människor befinner sig i behöver de vara väldigt stärkta av att ha kunskap. Vad är mina rättigheter? Vilka skyldigheter har jag? Vilka rutiner finns, och vilken hjälp kan jag få?

Det är anmärkningsvärt när vi har statsrådet här i dag som har avgett sitt svar att hon påstår att det är väldigt viktigt. När man säger att någonting är väldigt viktigt behöver det också följas upp med någon typ av handling för att understryka de orden. Annars blir det inte speciellt trovärdigt.

Vi har precis hört mina kollegor redogöra för att man med andra handen i regeringsställning plockar bort den delen i utbildningen i skolan. Det gäller att få den generella kunskapen för att bli rustad och påklädd för att gå ut i arbetslivet och få en lite bättre start. Man plockar bort den delen, och samtidigt ekar svaret från statsrådet väldigt tomt. Det visar inte på vilka åtgärder som hon vill vidta.

Det är uppenbart när vi ser hur verkligheten ser ut. Vi får rapporter från myndigheter, fackförbund och enskilda. Det är tusentals vittnesmål som beskriver hur det är ställt med unga på arbetsmarknaden. Då bör man också agera och presentera förslag som skulle stärka de unga på arbetsplatsen. Jag hoppas att vi kan få höra om det i den här debatten.