Herr talman! Tillåt mig som ordförande för civilutskottet att börja mitt anförande med att säga några ord om den fruktansvärda massaker och terror som ägde rum i Örebro förra veckan.

Mina tankar går till offren för denna fruktansvärda tragedi och deras nära och kära samt hela Örebro. Det är en ofattbar sorg och smärta som drabbar oss alla i Sverige i dag, men framför allt de familjer som förlorat sina älskade. Många med invandrarbakgrund är oroliga och rädda, som vi har hört, efter attentatet i Örebro. Jag och många med mig tar deras rädsla på allvar. Vi förstår den, och många av oss delar den.

Inga ord kan fullt ut beskriva förlusten. Men vi står tillsammans i sorg, i solidaritet och i vår kamp för ett samhälle där rasism, hat, hot och våld aldrig får segra. Vi måste hedra offren genom att fortsätta arbeta mot rasism och för rättvisa, trygghet och sammanhållning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

Låt mig nu gå till betänkandet, Fastighetsrätt.

Herr talman! Sverige fortsätter präglas av bostadsbrist och orättvisor, och allt fler människor stöts bort från både bostadsmarknaden och arbetsmarknaden.

Bostadsbyggandet ligger fortfarande på samma oroväckande låga nivåer, och arbetslösheten är fortsatt rekordhög. Fattigdom och ojämlikhet fortsätter öka, och i spåren av regeringens politik blir det allt svårare för hushåll med låga inkomster att ta sig in på bostadsmarknaden. Och för dem som redan har en bostad blir det allt svårare att behålla den.

Herr talman! De fattigaste hushållen bor i hyresrätter, och när fastighetsägarna år efter år tillåts höja hyrorna på ett helt orimligt sätt har allt färre råd med det mest grundläggande i livet: mat och hem. De senaste två åren har boendekostnaderna ökat med 26 procent, samtidigt som livsmedelspriserna ökat med 25 procent. Människor går på knäna men klarar det ändå inte längre.

Resultatet levererades häromdagen, i form av Kronofogdens senaste statistik: Under 2024 genomförde Kronofogden totalt 3 042 vräkningar. Antalet genomförda vräkningar har därmed ökat med 10 procent på ett år och med hela 21 procent sedan 2022. Dessa 3 042 vräkningar resulterade under 2024 i att 711 barn förlorade ett hem. Det är 37 barn fler än förra året, eller en femprocentig ökning.

Allt detta är siffror. Men det handlar förstås inte om siffror och procentsatser. Det handlar om riktiga barn, vars liv nu förstörts.

Herr talman! Det finns inga frågetecken om varför det är så här. Förklaringen är kort och gott att allt färre hushåll har råd att betala sin hyra. Det är den absolut vanligaste orsaken till vräkning, enligt Kronofogden.

Det stora frågetecknet är i stället: Varför gör inte politiken något? Varför låter man detta ske år efter år? Det är ju politiken som är nyckeln till allas rätt till en egen bostad.

Herr talman! En av många viktiga pusselbitar i att lösa dagens bostadsbrist är markpolitiken. Genom den har kommunen ett kraftfullt verktyg att påverka förutsättningarna för nyproduktion av bostäder.

För många kommuner kan det vara kortsiktigt lockande att göra sig av med mark och sälja till högstbjudande, men långsiktigt är det fördelaktigt att kommunerna har kontroll över så mycket mark som möjligt. I kommuner som blir beroende av enskilda markägares goda vilja att planlägga riskerar bostadsbyggandet att bli ojämnt, oberäkneligt och otillräckligt. Tillgången till mark, priset på mark och villkor för markanvisningar är därför viktiga faktorer för den kommunala utvecklingen och för att möta behovet av bostäder. Men det är också en förutsättning för att genomföra andra viktiga samhällsbyggnadsåtgärder.

Herr talman! Vänsterpartiet anser därför att utgångspunkten för kommunernas markpolitik ska vara att avstå från att sälja mark på det sätt som sker i dag. I stället bör man i större utsträckning än i dag välja att upplåta marken med tomträtt.

Herr talman! Efter att den borgerliga regeringen avskaffade förköpslagen 2010 har kommunernas möjligheter att förvärva attraktiv byggmark minskat. Lagen innebar i korthet att en kommun hade förköpsrätt till en fastighet vid en överlåtelse som uppfyllde de kriterier som lagen uppställde. Lagen var ett viktigt redskap för kommunernas fysiska planering och ett stöd för fler exploateringsavtal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Fastighetsrätt

I dagens betänkande behandlas ett flertal motioner som på ett eller annat sätt vill se en ny förköpslag införas. Syftet är att förbättra kommunernas möjligheter att planera för fler bostäder, att säkra samhällsviktiga fastigheter och att stärka kommunernas verktyg i kampen mot den ständigt ökande bostadssegregationen. Regeringens svar på motionerna är snarare god dag yxskaft, och sedan hänvisar man till utredningsbetänkandet Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner från förra året.

I betänkandet föreslås bland annat att en statlig förköpslag som ger staten förköpsrätt vid köp av fastigheter för försvaret införs och att en kommunal förköpslag som ger kommunerna förköpsrätt vid förvärv av fastigheter för att motverka organiserad brottslighet införs.

Utredningen innehåller dock inga som helst svar på det som motionärerna, inklusive jag själv, efterfrågar, nämligen en kommunal förköpslag som kan bidra till ett ökat bostadsbyggande. Anledningen är att regeringen ändrade direktiven till utredningen som initierades av den förra regeringen. Man tog helt enkelt bort den del av direktivet som syftade till att minska bostadsbristen.

Herr talman! Det är märkligt att denna regering i allt vad den gör tycks arbeta för att öka bostadsbristen snarare än minska den. Jag undrar vad drivkraften är. Vill man inte att människor ska ha en egen bostad? Är man rädd för att värdet ska sjunka på den egna köpta bostaden om det byggs för mycket? Vad är motivet?

Herr talman! Bostadsbristen har länge drivit upp priserna på mark. Det har fått till följd att byggherrar som får tillgång till planlagd mark av kommunen, naturligtvis i syfte att bygga på den, ändå har låtit bli att bygga. I stället har man avvaktat i hopp om att markpriserna ska fortsätta att stiga så att avkastningen blir ännu högre. Att på det sättet hålla på byggbar mark innebär alltså att den inte bebyggs, trots de enorma behov som finns i dag. Jag anser att det är helt oacceptabelt att byggherrarnas fördröjning och vinstupplägg tillåts styra bostadsutbudet, samtidigt som det råder stor bostadsbrist i delar av landet. Det är inte acceptabelt.

Byggrättsutredningen från 2017 fick i uppdrag att se över kommunernas möjligheter att säkerställa att befintliga byggrätter tas i anspråk. Bakgrunden till uppdraget var det stora behovet av att snabbt få fram bostäder. Det behovet kvarstår än i dag. Det var också ett av motiven för den förra regeringen när den tillsatte en utredning som nu utmynnar i något helt annat; när den nuvarande regeringen har fått sätta tänderna i den. När betänkandet Ett snabbare bostadsbyggande presenterades 2018 innehöll den ett antal konkreta förslag för en ökad bostadsförsörjning. Bland annat föreslogs att Boverket skulle få i uppdrag att utreda frågan om införande av en kommunal förköpslag som underlättar bostadsbyggandet i kommunerna. Boverket skulle utreda en modern förköpslag, som också skulle komma till rätta med de problem som fanns i den tidigare lagen. Vänsterpartiet står bakom detta, och jag anser att utredningens förslag ska genomföras. För att ge kommunerna ett skarpare verktyg att öka byggtakten bör alltså regeringen omgående ge ett uppdrag till Boverket och därefter återkomma med ett förslag till en ny förköpslag som kan bidra till att öka byggandet.

Jag yrkar bifall till reservation 9.