Protokoll 2024/25:70 Torsdagen den 13 februari

ärendedebatt / Socialtjänstens arbete
Anf. 170 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Detta är verkligen lång dags färd mot natt, tänker jag när jag tittar ut över mina trötta vänner här i salen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstens arbete

Om några veckor kommer vi att få debattera förslaget till ny socialtjänstlag. Det är en lag som vi alla har väntat på i många år. Jag kommer inte att gå in på socialtjänstlagen och hur den ser ut eller inte, utan jag väntar med det till den debatten.

Jag är själv utbildad socionom. Mitt första arbete var som fältassistent i Huvudsta, i Solna. Det var under en glänsande period då förebyggande arbete var självklart i kommuner på olika sätt. Jag tror att vi var 16 fältassistenter i Solna. Vi var alla utbildade socionomer. Vi samarbetade med socialtjänsten och satt i deras arbetslokaler - ja, vi var ju socionomer. Vi jobbade med fritidsgårdar, polisen och skolan. Vi hade väldigt många aktiviteter med de utsatta barnen. Vi gjorde skillnad; det kan man se.

Sedan kom den stora 90-talskrisen, och detta försvann. I dag vet jag inte hur många fältassistenter som finns kvar i Solna, men det är i alla fall inte jättemånga.

Socialpolitik rör väldigt mycket. Det kan röra hemlöshet. Det är alltid så - detta är adresserat till Kristdemokraterna, som lyfte just hemlösheten, en fråga som jag har jobbat mycket med som politiker i Stockholm - att det också behövs lägenheter. Det räcker inte med sociala projekt.

I dag kanske vi ska fundera på vilka som har försörjningsstöd. Den siffran har sjunkit enormt. Det kan vara bra att veta detta när man pratar om personer som har just försörjningsstöd.

Vi kan konstatera att den stora förändringen med den nya lagen är att man ska fokusera på förebyggande arbete. Det är jättebra att socialtjänsten kan släppa skrivbordet, där de har suttit. Det tycker vi är jättebra. Då måste de också ges förutsättningen för det, det vill säga ekonomiska förutsättningar under lång tid. Detta är nämligen på ett sätt en kulturrevolution. Det handlar om att arbeta på ett lite annat sätt än man har gjort tidigare.

Men i ett system när det gäller socialt arbete finns det ofta personer som hamnar i skymundan. Det kan exempelvis vara personer som lever i beroende på olika sätt. Vi har jobbat väldigt mycket med den frågan inom vänstern, och vi har lyft den frågan på olika sätt.

När det gäller den nya socialtjänstlagens ambition om förebyggande arbete ser vi att man också måste fokusera på beroende, så att man inte tappar den delen.

Varje förälders mardröm är att barn ska hamna snett och bli just beroende. Om den mardrömmen besannas är det en situation som inte bara påverkar hela familjen utan också allt det familjen gör - hela livet. Det handlar om att ständigt leva i oro och att inte veta från en dag till en annan vad som händer. Det är därför helt avgörande att den som är anhörig ges möjlighet att involveras i vård och insatser i mycket högre utsträckning än i dag, så länge det inte sker på bekostnad av den missbrukandes hela integritet.

Det är mycket sorgligt att vi i dag, 2025, fortfarande har ett väldigt bestraffande beteende mot dem som är beroende.

Föräldrarnas stöd är mycket viktigt när en ung person med beroende vårdas. Det är lika viktigt att föräldrarna i sin tur får den hjälp och det stöd de behöver för att kunna finnas till hands. Vi vill därför att regeringen ska komma med förslag på lagstiftning om att anhörigas rätt till information, stöd och hjälp ska säkerställas, så att det inte blir en slump.

Fru talman! Det sociala arvet spelar en stor roll för barn till föräldrar med beroendeproblem. Vuxna barn till missbrukare löper fyra till sju gånger större risk för eget missbruk senare i livet än övriga i befolkningen. För tidig död är två till tre gånger vanligare bland vuxna barn till missbrukare. Vart fjärde barn som växer upp i familjer med beroendeproblematik går ut skolan utan gymnasiebehörighet. Det är dubbelt så många jämfört med andra familjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Socialtjänstens arbete

Det här är en ganska stor grupp. Det är en viktig grupp. Med tanke på att det är så många barn som någon gång under sin uppväxt har levt med en förälder med beroendeproblem är det viktigt att samhället snabbt ger insatser för barnet självt, att barnet får hjälp i tid. Så är det inte nu. Detta är frivilligt, så att säga. Alla har inte Ersta Vändpunkten, exempelvis. Man kanske inte har någonting, och man lämnar då barnet helt åt sitt öde.

Problemen som kan uppkomma är ofta komplicerade och kan kräva många insatser. Eftersom det är barnets förälder som är sjuk kan det vara extra svårt för barnet att få hjälp. Den ansvariga, som annars skulle finnas till hands, finns ju inte där.

Vi anser att det måste ske något mycket snabbare när det gäller rätt till eget stöd. Vi har nu en fantastisk möjlighet, med den kommande socialtjänstlagen, att få ett paradigmskifte. Det ger oss nya möjligheter: att gå från att agera när skadan redan är skedd till att med omsorg agera i tid för just de här barnen. Vi får inte missa de anhöriga och barnen och dem som står dem nära. Därför yrkar jag bifall till reservation nummer 8.