Fru talman! Detta betänkande handlar om en mängd saker, men jag börjar med att tala om tandvård.
Vi har haft kris i tandvården länge. Vi anser att det behövs en nationell styrning av tandläkarutbildningen. Det gäller hur många som behöver utbildas, olika regionala satsningar och så vidare.
Vi anser också att privata tandläkare borde ha samma villkor som regionerna, det vill säga att behandla barn och unga. Annars får den regionala tandvården nästan endast ha barn och unga som patienter. Det blir undanträngningseffekter, och tandläkare får ingen möjlighet till kompetensutveckling.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
Vi går också vidare med vårt förslag om högkostnadsskydd i tandvården precis som i den vanliga sjukvården. Under de senaste decennierna har välfärden steg för steg urholkats. Neddragningar, passivitet och naiv tro på marknaden har fått styra. Den utvecklingen vill Vänsterpartiet vända. Nu är det dags att bygga ut välfärden och ta ett steg framåt. Behovet av en jämlik tandhälsa är stort.
Höga kostnader för undersökning och behandling gör att de som tjänar minst besöker tandläkare mer sällan. Det kan man se i väldigt många undersökningar. De med väldigt låga inkomster har ingen nytta av dagens högkostnadsskydd eftersom det bara gäller kostnader över 3 000 kronor, och det är endast halva kostnaden som ersätts. Bra tänder är därmed en klassfråga.
Många unga vuxna slutar att besöka tandvården i förebyggande syfte när de inte längre har tillgång till avgiftsfri tandvård. Alla unga har inte en perfekt ekonomi, exempelvis studenter eller de som har en lön som inte täcker det nödvändigaste.
Tack vare Vänsterpartiet höjdes åldersgränsen för fri tandvård till 23 år från 2019. Nu har den reformen tagits bort. Det är kanske inte så förvånande. Vi har Tidöpartierna som styr som kanske inte alltid kör med jämlika reformer.
Vi har i varje fall tagit fram ett högkostnadsskydd som är helt finansierat. Nu kommer ni kanske att ramla baklänges och säga att Vänsterpartiet inte har någon koll på pengar. Vi har räknat på detta. Den beräknade kostnaden för reformen utifrån 2023 års prisnivå är 6,5 miljarder kronor för att sätta det i sjön.
För att möjliggöra för tandvården att ställa om och genomföra satsningen i praktiken ska det införas stegvis och vara fullt utbyggd under nästa mandatperiod. Tandhälsa skulle genom denna reform bli en del av den universella svenska välfärden. Vi tar också sikte på att få bort den klassmässiga skillnaden i tandvård.
Det ska bli intressant att följa hela det tandvårdspaket som Tidöpartierna har fått rull på. Det sägs nu att det ska omfatta hela befolkningen. Det ska vi följa, så att det inte blir så att tandvård för den ensamstående fattiga mamman blir någonting väldigt exklusivt.
Fru talman! Jag går nu över till att prata om läkemedel. I dag saknas fungerande kostnadsmodeller för dyra och specialdesignade läkemedel och långvariga behandlingar riktade mot små patientgrupper. Människor med svåra och allvarliga sjukdomar riskerar att bli utan behandling då den inte anses vara tillräckligt kostnadseffektiv. Vi har en nationell ojämlikhet och även en regional ojämlikhet när det gäller läkemedel.
Den grundläggande principen är att vården ska ges utifrån människors behov, inte utifrån om man till exempel har en privat försäkring eller egna medel som möjliggör privata lösningar och utlandsresor.
Anders W Jonsson från Centerpartiet har förtjänstfullt lyft frågan om särläkemedel, någonting som vi har pratat om länge i många grupperingar. Jag kan bara säga att man borde befria särläkemedlen för de patientgrupper detta handlar om. Vänsterpartiet har också budgeterat pengar för denna typ av läkemedel; det är ganska viktigt att ha det med sig. Vi vill även att regeringen ska utreda förutsättningarna för att staten ska ge ett särskilt stöd till regionerna för de behandlingsmetoder och mediciner som är extra kostsamma, så att det blir jämlikt över Sverige.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
I dag krävs det att en farmaceut är närvarande på ett apotek för att det ska kunna hålla öppet. Men det är ett fåtal arbetsmoment som kräver att farmaceuten är på samma plats som läkemedlen. Det råder brist på farmaceuter, som vi vet, och vissa apotek kan behöva stänga trots att de behövs och trots att de bär sig ekonomiskt och har tillräckligt med kundunderlag.
En modell som skulle kunna användas för att möta detta problem kallas farmaceut på distans. Det innebär att en farmaceut möter kunden digitalt och erbjuder samma service som vid ett fysiskt möte. De arbetsuppgifter som innebär kontroller av läkemedel kan antingen delegeras eller genomföras när en farmaceut kan vara på plats. Det här behöver man utreda.
Att tro att marknadskrafterna ska ta ansvar för att landsbygd och glesbygd ska ha tillgång till medicin är att blunda för verkligheten och undfly sitt politiska ansvar. Vänsterpartiet vill att regeringen snabbt tar fram förslag för att garantera hela landets befolkning tillgång till läkemedel.
Vi menar också att ytterligare privatiseringar på apoteksmarknaden är fel väg att gå. Apoteket AB ska i stället fortsätta att ha ansvaret för en god läkemedelsförsörjning i hela landet, inklusive glesbygden. Vi vill se ett lagförslag på hur apoteksombudsverksamheten ska regleras med intentionen att verksamheten även fortsatt ska ske i Apoteket AB:s regi.
Fru talman! Nu går jag över till ett helt annat ämne. Det handlar om psykofarmaka.
Det är väldigt bra att vi i dag har så otroligt potenta läkemedel för psykisk ohälsa. Det betyder så mycket för så många, som i och med det kan ha ett normalt liv där de kan jobba, gå i skolan och så vidare. Men Socialstyrelsens statistik från 2023 visar att 1,2 miljoner patienter hämtade ut antidepressiva läkemedel under 2023. Det är alltså 11 procent av befolkningen. Det kan inte bara vara ett problem som handlar om ensamhet, utan det här är någonting annat.
Den största ökningen under de senaste fem åren finns bland barn och unga. Andelen flickor i åldrarna 10-14 år som fått ett antidepressivt läkemedel förskrivet ökade från 1,2 procent 2019 till 2,0 procent 2023, medan andelen pojkar i samma åldrar ökade från 1,0 procent 2019 till 1,4 procent 2023. Det kan låta lite, men sammanlagt blir det här väldigt höga siffror som också är ständigt ökande.
Man kan fråga sig om de här behandlingarna används i stället för andra behandlingsterapier. Är det resursbrist eller kompetensbrist som gör att människor i stället får dessa medel? Och följer läkarna upp det här? Det är också viktigt. Läkarna bör fråga: Hur fungerar det här för dig? Vad händer? Ska vi börja trappa ned?
Alla dessa frågor är inte utredda. Vi i Vänsterpartiet vill att regeringen utreder hur medicinering vid depression har utvecklats under en tioårsperiod och om medicineringen har bidragit till bättre psykisk hälsa bland befolkningen. Vi vill också att man utreder hur uppföljningen av medicinering inom psykiatrin kan förbättras och öka patientsäkerheten.
Förskrivningen av psykofarmaka, i synnerhet ångestdämpande och antidepressiva medel, till barn och unga har ökat markant i Sverige. Detta är bekymmersamt eftersom evidensen är skakig när det handlar om vad det här innebär. Vänsterpartiet anser att regeringen omedelbart behöver göra en översyn av förskrivningen till barn och unga samt säkerställa att de farmakologiska behandlingarna inte sker på grund av exempelvis resursbrist inom bup eller andra överväganden. Vi vill att regeringen tillsätter en instans för en nationell utvärdering av hur medicinering av barn och unga med psykiska diagnoser har utvecklats över tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård
Jag yrkar bifall till reservation 9.