Fru talman! Det här är ett lite spretigt område, så jag gör några valda nedslag. Det är några viktiga områden som jag tycker är värda att lyfta. Jag tänker på tänderna och munnen. Jag tänker på medicinerna. Jag tänker också på de människor som kanske hamnar mest i kläm i Sverige i dag.

Jag börjar med de människor som hamnar mest i kläm, fru talman. Både beroende och andra psykiska sjukdomar borde såklart behandlas av sjukvården. Men så som det har varit hittills har en människa som lider av beroendesjukdom och samtidigt kanske har en psykos eller anorexi fastnat i någon sorts svartepetterlimbo. Kommunen har kunnat säga: Vi kan tyvärr inte hjälpa dig förrän du har fått ordning på din behandling för den psykiska sjukdomen. Sjukvården å sin sida har kunnat säga: Vi kan tyvärr inte hjälpa dig förrän du har fått någorlunda ordning på din beroendesjukdom. Det här är naturligtvis helt oacceptabelt.

Men nu är äntligen en samsjuklighetsdelegation tillsatt. Jag vet att många partier i den här salen under lång tid kämpat för att personer som har både beroendesjukdom och annan psykisk sjukdom ska ges en sammanhållen vård och behandling. De är hela människor och måste behandlas för de sammantagna besvär de har. Ansvaret ska självklart ligga helt på regionerna. Samsjuklighetsdelegationen ska nu ta fram en långsiktig plan för bättre beroendevård i hela landet. Det låter självklart. Det kan till och med låta torrt: samsjuklighetsdelegation. Men jag är helt övertygad om att detta kommer att rädda liv.

Fru talman! Till nästa sak - medicinerna. Där finns det många aspekter. En sak som jag är väldigt glad över är att det nu pågår arbete i Regeringskansliet för att apoteken ska kunna bidra mer i vårdkedjan. De ska kunna erbjuda fler tjänster, ge mer hjälp med hur människor ska ta sina mediciner, ge rådgivning på fler sätt än i dag och ha ett farmaceutsortiment, det vill säga ett mellanläge mellan receptfritt och receptbelagt.

Jag är också väldigt glad över att det pågår ett arbete med miljöpremien. Regeringen har avsatt särskilda medel, fru talman, för att man ska arbeta med den miljöpremie som ska finnas i läkemedelsförmånssystemet för dem som tar sitt ansvar och inte släpper ut skadliga ämnen i avloppsvatten och grundvatten.

Sedan har vi något som flera talare lyft: Vi får ständigt bättre behandlingar i Sverige. Läkemedlen blir bättre och bättre. Men självklart kostar de också alltmer. Därför har regeringen beslutat att höja högkostnadsgränsen. Trots att vi skjuter till många fler miljarder varje år kommer vi inte hela vägen. Det finns många bra läkemedel som kan revolutionera människors liv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

De som hamnar allra mest i kläm, skulle jag säga, när det handlar om nya revolutionerande läkemedel är personer med sällsynta diagnoser. Vi måste i detta rika land kunna säga att man ska kunna få bra vård och ett gott liv oavsett vad man drabbas av. Det måste bli lättare att få bra behandling och rätt läkemedel även om man råkar lida av en sällsynt sjukdom.

Riksdagen beslutade redan under förra mandatperioden om ett tillkännagivande om jämlikt införande av nya behandlingsmetoder, en särskild nationell strategi och - vilket kvarstår och inte är färdigt än - särskild finansiering av läkemedel vid sällsynta diagnoser. Liberalerna anser att staten behöver ta ett särskilt finansiellt ansvar för särläkemedlen. Det här arbetet är väldigt viktigt. Det är inte färdigt. Men jag är glad över att mycket har påbörjats och att vi är på rätt väg.

Fru talman! Sist vill jag tala om munhälsan och tänderna. Jag fick ett litet eko i örat från när Liberalernas landsmöte för ett antal år sedan fattade beslut om att ekonomiskt prioritera de människor som har den allra sämsta munhälsan. Det är inte rättvist i dag. En del människor som inte har råd att ta hand om sin munhälsa och sina tänder kan inte le och riskerar att drabbas av andra, mycket svårare sjukdomar till följd av sin dåliga munhälsa.

Jag är väldigt lättad och stolt över att regeringssamarbetet nu inleder den första etappen av en tandvårdsreform för att stötta de människor som i dag har de allra högsta kostnaderna för sin tandvård. Först kommer det att vara ett ganska trubbigt instrument som prioriterar människor som är 67 år eller äldre. Men parallellt tas det fram modeller för riskbedömningar för att kunna se vilka personer det är som verkligen behöver prioriteras framför oss andra.

Vi genomför alltså förändringar på tre områden. Vi stärker munhälsan och tänderna för dem som verkligen behöver det, så att även de har råd med en mun som håller, en mun man kan le med och en mun som gör att den övriga hälsan funkar. När det gäller mediciner ska vi ständigt kunna säga att det följande år kommer att finnas fler behandlingar än innevarande år, och så småningom ska vi kunna säga: Det spelar ingen roll vad du drabbas av - självklart kommer du att få god vård. Slutligen säger vi: Det spelar ingen roll vad du drabbas av - du ska aldrig hamna i kläm mellan två olika huvudmän eller instanser som båda kräver att den andra ska göra sitt jobb först innan du får hjälp där du försöker knacka på. Med de här förändringarna tror jag att vi har tagit viktiga steg mot bättre vård och bättre hälsa i Sverige.