Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Läkemedel och medicintekniska produkter är en integrerad del av hälso- och sjukvården och omsorgen. När man blir sjuk och behöver vård är det viktigt att man snabbt får en medicinsk bedömning. Kan jag klara detta själv med egenvård, eller behöver jag få del av primärvårdens eller slutenvårdens insatser? Om det är egenvård som är bäst utgör apoteket den plats som tillhandahåller godkända läkemedel och medicintekniska produkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

I detta är det viktigt att fokus är på tillgänglighet och på att förebygga rest- och bristsituationer. Att det är slut på läkemedel som man behöver händer allt oftare, både i Sverige och globalt. Därför arbetar regeringen för att säkra beredskapen kring läkemedelsförsörjning, för att mildra effekterna vid restnoteringar och för att bristsituationer inte ska behöva uppstå.

Kristdemokraternas syn på läkemedel och medicintekniska produkter, apoteken och farmaceuternas roll i hälso- och sjukvårdskedjan samt en trygg läkemedelsförsörjning är att de är viktiga för att helheten ska fungera. Samtliga delar behövs också för att vi ska klara en behovsstyrd vård och omsorg på lika villkor till hela befolkningen.

Apoteksbranschen är inte vilken bransch som helst. Den som tar på sig ansvaret för att vara verksam i denna sektor tar också på sig ansvaret för att tillhandahålla många gånger livsnödvändiga läkemedel och medicintekniska produkter till befolkningen. Kristdemokraterna vill säkra kvaliteten och tillgängligheten genom att slå vakt om och utveckla omregleringen av apoteken.

Det handlar också om att vi behöver stärka apotekens och farmaceuternas roll i hälso- och sjukvårdskedjan, en utveckling som är viktig inte minst för att locka fler till farmaceutyrket. I Tidöavtalet finns skrivningar om att utveckla apotekens roll i vårdkedjan och att apoteken bör kunna erbjuda vissa tjänster, hälsoundersökningar.

Läkemedelsverket har ett pågående uppdrag att kartlägga, analysera och föreslå åtgärder för att förebygga och hantera bristsituationer när läkemedel tar slut. I uppdraget ingår det att utreda hur farmaceuter ska kunna hantera utlämnande av läkemedel om de läkemedel som ska expedieras inte finns tillgängliga och ett utbyte inte kan göras utan att förskrivaren först kontaktas. Detta uppdrag kommer att redovisas i februari 2026.

Det pågår även ett arbete om en försöksverksamhet med en farmaceutisk tjänst, och frågan bereds nu i Regeringskansliet.

De senaste decenniernas medicinska framsteg har revolutionerat vården, möjliggjort behandlingar av tidigare obotliga sjukdomar och gett människor längre och friskare liv, vilket är helt fantastiskt. Samtidigt har den demografiska utvecklingen - med en åldrande befolkning, med en ökning av kroniska sjukdomar och med nya behandlingsmöjligheter - medfört att statens utgifter för läkemedel ökat kraftigt medan patienternas egenavgifter inte ökat i samma takt.

Det innebär att staten nu täcker en allt större del av läkemedelskostnaderna. På sikt påverkar detta systemets hållbarhet. Under de senaste fem åren har regeringens kostnader för läkemedelsförmåner ökat med närmare 9 miljarder kronor. År 2025 beräknas regeringen avsätta 41 miljarder kronor för samma ändamål. Det är en ökning om cirka 2 miljarder kronor från 2024.

Regeringen arbetar aktivt med att säkerställa en hållbar, tillgänglig och jämlik vård för alla, efter behov. En viktig del av arbetet är att säkerställa en långsiktigt hållbar finansiering. Därför utreder regeringen förändringar i högkostnadsskyddet för läkemedel.

Fru talman! KD och regeringen har påbörjat en tandvårdsreform i två etapper. I första etappen kommer vi att införa ett högkostnadsskydd för tandvård, likt det som i dag finns för sjukvård. För detta satsar regeringen 3,4 miljarder kronor per år från och med 2026.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Det kommer att innebära att personer som är 67 år och äldre kommer att betala betydligt lägre tandvårdskostnader än de gör i dag. Då många äldre med dålig tandhälsa i dag prioriterar bort tandvården på grund av kostnaderna kommer detta att kunna leda till att munhälsan förbättras bland äldre.

Förra året presenterade Utredningen om ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård sitt betänkande. Utredningen hade i uppdrag att analysera och lämna förslag om hur tandvårdens högkostnadsskydd kan förstärkas för att mer likna det som finns i övrig vård, och äldre med sämst munhälsa skulle prioriteras. Det är riksdagen som beslutar om förutsättningarna för detta, och beslut planeras till hösten 2025.

Fru talman! Generellt har vi en god mun- och tandhälsa i Sverige, men just äldre har oftare än andra problem med tänderna. Dels kan de äldre det handlar om ha åldersrelaterade problem, dels har äldre ofta en svagare ekonomi än andra grupper, vilket kan göra att de prioriterar bort tandvård.

Målsättningen med ett förstärkt högkostnadsskydd är att patienter i högre grad ska kunna besöka tandvården efter behov och därmed få bättre tänder. För oss kristdemokrater är det en självklarhet att äldre med sämst munhälsa ska prioriteras. Man ska dock inte glömma att detta är ett första steg i en första etapp av reformen, och tanken är att alla vuxna ska ingå. Regeringen avser att återkomma i budgeten för 2026 med dessa delar.