STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Läkemedel och tandvård

Fru talman! Det här betänkandet behandlar vansinnigt många olika frågor, så jag har delat upp detta för att det ska bli någorlunda begripligt.

Jag börjar med tandhälsa. Det råder en levande kris, kan man säga, vilket framgår när man träffar och pratar med regionala och privata tandläkare. Vi kan också se att tandläkarna inom den regionala tandvården mest får jobba med barn och unga; det blir utträngningseffekter. De får liksom ingen utväxling och får inte lära sig speciellt mycket. Kompetensutvecklingen för tandläkarna inom den regionala sektorn har minskat. Har ni tittat på detta? Man kanske kan tycka att även privata tandläkare skulle ta ansvar för barn och unga så att man fick en mer jämlik hållning.

Jag går vidare till läkemedel. Högkostnadsskyddet ska höjas, inte sant? Det kanske vi ska ha en specifik debatt om. Detta kommer att slå väldigt hårt - kanske inte, fru talman, mot sådana som ledamoten och jag själv utan mot personer som exempelvis är arbetslösa eller fattiga och har barn som har astma och så vidare. Det kan bli ganska svårt. Jag undrar om ledamoten känner till om det har gjorts någon som helst konsekvensanalys av detta. Redan i dag är det många som inte hämtar ut sina läkemedel för att de inte har råd. Riskerar inte detta att förvärra situationen för människor som är rejält fattiga?

Detta med läkemedel är svårt - införande och så vidare. Vi har allihop tittat på detta och skakat bekymrat på huvudet. Det gäller exempelvis fungerande kostnadsmodeller för specialdesignade läkemedel och hur man kan förbättra dem. Jag ser fortfarande inte, fru talman, om detta blir bättre, utan det känns lite rörigt. Finns det svar på det?