Fru talman! Det här är mitt första anförande i socialutskottet. Jag ser fram emot att arbeta här. Jag hade tänkt att jag skulle kunna chilla och ta det lite lugnt med att komma hit eftersom jag stod så långt ned på talarlistan, men jag är ganska glad att jag ändå kom tidigt.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Miljöpartiets reservation 4 under punkt 4 om kompetens.

Riksrevisionens rapport om Statens institutionsstyrelse, Sis, är en viktig granskning som belyser allvarliga brister i vården och behandlingen av samhällets mest utsatta barn och unga. Den kompletterar en lång rad tidigare utredningar och rapporter som har påpekat samma problem: att Sis inte fungerar som det borde.

Situationen är djupt problematisk. Bristerna finns på område efter område. En central faktor som lyfts fram är personalens kompetens. Den är helt avgörande för den vård och behandling som ges. Men enligt Riksrevisionens rapport finns det till och med olämplig personal på samtliga ungdomshem de besökt. Långt ifrån all personal har genomgått de obligatoriska utbildningarna, och ännu färre har fått vidareutbildning i exempelvis kognitiv beteendeterapi eller neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Konsekvensen är att ungdomshemmen inte kan erbjuda den behandling och det stöd som barnen och ungdomarna faktiskt behöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem

Fru talman! Vårdmiljön är en annan allvarlig brist. Många av de besökta ungdomshemmen är slitna och i dåligt skick.

Vården är dessutom inte tillräckligt individanpassad för att möta varje individs behov, vilket var en av grundtankarna när Sis bildades.

Detta är oacceptabelt. Staten har ett särskilt ansvar för de barn och unga som placeras på Sis. När vi som samhälle tvångsomhändertar barn måste vi vara säkra på att vi kan ge dem den vård de behöver.

Visst görs vissa insatser för att förbättra Sis. På socialutskottets sammanträde i dag fick vi en bra dragning av generaldirektören om det förbättringsarbete de genomför. De har en tuff situation att klara. Vi börjar se en del positiva resultat, men det är långt ifrån tillräckligt.

Riksrevisionen föreslår flera åtgärder för att höja kvaliteten i verksamheten. Även om regeringen har tagit till sig vissa av dessa rekommendationer räcker det inte.

Bristen på kompetent personal är en central del av problemet. För närvarande erbjuds utbildningar inom Sis, men alla tar inte del av dem - inte ens de som är obligatoriska. Det behövs ett rejält kompetenslyft. Statusen för dem som arbetar med dessa unga måste höjas. Hur kan vi attrahera personal med hög kompetens? Hur skapar vi en sund behandlingskultur på Sis-hemmen? Vi vet att bättre utbildad personal leder till färre incidenter och en tryggare vårdmiljö. Därför räcker det inte med de initiativ som regeringen har tagit hittills. Det behövs mer.

Fru talman! Ett förslag som bör lyftas fram är att införa en ny specialistutbildning för socionomer. Flera experter har påpekat att dagens socionomutbildning inte är tillräcklig när det gäller att möta de utmaningar som finns. En specialistutbildning på avancerad nivå med inriktning på exempelvis barn, missbruk och ungdomar skulle ge socionomer de verktyg de behöver för att arbeta på Sis-hemmen och i andra viktiga verksamheter.

Vi måste också se över vilka barn och unga som placeras på Sis.

Riksrevisionen rekommenderar att regeringen ser över målgruppen. Många unga som placeras på Sis har stora behov av psykiatrisk vård eller insatser enligt LSS. Men i stället för att få rätt stöd hamnar de på institutioner som saknar den kompetens och de resurser som krävs. Detta måste förändras. Vi måste säkerställa att dessa barn får den vård de faktiskt behöver.

Fru talman! Sis-hemmen är ofta slutlänken i en lång kedja av insatser, placeringar och vård. Ungdomar hamnar där efter en lång tid av utmaningar och problem. Det är också ett symtom på de större samhällsmisslyckanden som vi har, när vi inte i tillräckligt stor utsträckning kan jobba till exempel med de förebyggande insatserna och för att minska segregationen och försöka utjämna de socioekonomiska skillnader som finns.

Man kan exempelvis se i ett av diagrammen i granskningen från Riksrevisionen hur just de som är placerade i Sis-hem väldigt markant skiljer sig från resten av befolkningen när det gäller faktorer som ligger på föräldrarna, såsom föräldrarnas inkomstnivå och utbildningsnivå och en massa annat.

När vi misslyckas med våra barn och ungdomar riskerar det såklart att fortsätta i en förödande och destruktiv spiral. Den måste brytas, och det krävs mycket mer än att bara förbättra situationen på Sis-hemmen. Det tror jag är viktigt att komma ihåg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om Sis särskilda ungdomshem

Vi i Miljöpartiet har länge tryckt på vikten av förebyggande insatser, vikten av socialtjänstens arbete och vikten av att jobba tillsammans inom skola, vård och omsorg. Vi har även framhållit civilsamhällets roll för att hjälpa barn, så att de inte börjar hamna fel.

Miljöpartiet anser därför att det måste satsas mer på förebyggande insatser. Tidiga insatser kan som sagt vara avgörande för att unga personer inte ska hamna i kriminalitet eller situationer som leder till tvångsplaceringar. Därför föreslår vi 1 miljard kronor till brottsförebyggande arbete och 1 miljard till socialtjänsten för att den ska kunna utföra sitt arbete på bästa sätt.