STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Fru talman! För oss kristdemokrater är målet tydligt: Vi vill ha ett samhälle där den som har hamnat i ekonomiska svårigheter får stöd att ta sig tillbaka. Vi tror på en rättvis och medmänsklig skuldrätt där människor inte låses fast i livslånga skulder men där den som lånat ut pengar också får rätt till ersättning. Vi ska ha ett Sverige där ansvar och medmänsklighet går hand i hand, där vi hjälper människor att resa sig men också ser till att ekonomin fungerar rättvist för alla.

I ett rättvist samhälle måste vi ha ett system som balanserar individens frihet med det ansvar vi har gentemot varandra. Insolvens- och utsökningsrätten menar jag är en viktig del av detta system. Den avgör hur vi hanterar situationer där människor eller företag inte kan betala sina skulder och hur vi samtidigt skyddar både den som är skuldsatt och den som har rätt till betalning.

För oss kristdemokrater är det en självklarhet att ekonomiska svårigheter inte får bli en livstidsdom. Vi vill ha ett system som hjälper människor att ta sig ur skuldfällor och komma tillbaka till ett självständigt och värdigt liv. Samtidigt måste rättssystemet vara rättvist och effektivt för att säkerställa att fordringsägare får den ersättning de har rätt till.

Konsumentskyddet måste stärkas så att man inte hamnar i ekonomiska skuldfällor i onödan eller för att man inte kan överblicka de kostnader som skulderna medför.

Det är inte helt nödvändigt, menar vi, att ta sms-lån på natten. De går troligen inte till någon bra investering vid den tiden på dygnet. Det gäller även blankolån som har väldigt höga räntor och avgifter, vilket gör att den enskilde har svårt att betala av själva skulden utan bara betalar ränta år efter år.

Ett kinesiskt ordspråk säger: Att ta ett lån är lätt; att betala tillbaka är svårt. Jag önskar ibland att det vägde mer jämnt mellan de vågskålarna, det vill säga att det var lite svårare att ta ett lån men också lite lättare att betala tillbaka.

Vi måste från statligt håll försöka uppmuntra människor att göra rätt val i den djungel av låneerbjudanden och möjligheter som finns i dag.

Regeringen har inriktat sig på att minska ränteavdraget på blankolån för att ränteavdraget på blankolån ska tas bort helt under 2026. Blankolån är de facto lån som inte har någon säkerhet och därmed utgör en högre risk för den enskilde. Jag tycker att det är rätt av regeringen att inrikta sig på dessa lån, men i en övergångsperiod bör vi vara medvetna om att det blir svårt för den enskilde.

Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna har skrivit i sina motioner att de vill ha en slutlig preskription. Det har även vi kristdemokrater framfört tidigare. Vi tycker att det ska finnas en slutlig preskription efter 15 år. Då menar vi att den enskilde har gjort vad den kan för att återbetala. Någonstans måste den enskilde få möjlighet att bygga sitt liv, och fordringsägarna måste få möjlighet att gå vidare.

Samtidigt anser vi att man bör göra omvänt när man betalar till Kronofogden och betala först på skulden och sedan på räntan - inte tvärtom, vilket i princip är fallet nu, eftersom många inte orkar betala mer än räntan och därmed är kvar i skuldfällan år efter år.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag.