Fru talman! 138 miljarder - det är den totala skulden hos Kronofogden. Det är en ökning med 16 procent sedan förra året. Det har ökat med 36 procent på två år och är en fördubbling på tio år. Man får förstås ta hänsyn till penningvärdet, men viktigt är också att 20 000 personer fler i dag är registrerade hos Kronofogden. Det totala antalet är 430 000 personer. Det handlar ofta om fordonsrelaterade skulder, men det är också vanligt med konsumtionskrediter.

Fru talman! Sveriges ekonomi är i grunden stark. Statens skuldsättningsgrad är förhållandevis låg tack vare en väl planerad och utförd finanspolitik som har tacklat inflationen under de senaste åren, och inflationen är naturligtvis det största hotet mot var och en i Sverige. Konjunkturen är dock fortfarande vikande, och överskuldsättningen är ett växande problem. Ännu fler kan komma att bli inskrivna hos Kronofogdemyndigheten.

Detta betänkande kan delas in i tre olika delar: överskuldsättning hos privatpersoner, skuldsanering och normalbelopp och möjligheten för borgenärer att kräva igen skulder, där även möjligheten för brottsoffer att få ersättning ingår.

Jag vill börja med överskuldsättningen, fru talman.

Hushållens skuldsättning har, som jag sa tidigare, ökat de senaste åren. Skuldsättning i sig är inte dåligt. Det är bra att kunna låna till en bostad eller någonting annat med fast säkerhet. Det problematiska är naturligtvis överskuldsättningen och när individerna tappar kontrollen över sina skulder.

Fru talman! Ett fungerande samhälle måste ha en fungerande finansmarknad. På en fungerande finansmarknad måste det finns fri konkurrens och fri etablering, inom vissa gränser. Det är samhällets och kanske den här kammarens ansvar och skyldighet att skapa regler för denna marknad som gör det möjligt för finansiella företag att agera, samtidigt som det finns ett skydd för konsumenterna så att de inte försätter sig i situationer som de inte klarar av.

Regeringen har gjort en lång rad saker för att hantera och skydda konsumenterna samtidigt som man bevarar en fungerande finansmarknad. Här följer några exempel.

I början av juli 2023 redovisades betänkandet Ett förstärkt konsumentskydd mot riskfylld kreditgivning och överskuldsättning, och den 24 september överlämnade regeringen en proposition till riksdagen med förslag som syftar till att motverka riskfylld kreditgivning och överskuldsättning. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 mars 2025.

Propositionen innehåller bland annat förslag på att nuvarande räntetak och kostnadstak ska omfatta fler kreditgivare, utom bostadskrediter. Detsamma gäller begränsningen för kreditgivare att ta ut ersättning med anledning av betalningsförsening. Räntetaket ska sänkas från 40 till 20 procentenheter. Begränsningen av möjligheten att förlänga löptiden ska också få ett utvidgat tillämpningsområde och omfatta alla krediter utom bostadskrediter. Näringsidkare ska vid marknadsföring av alla typer av krediter, utom bostadskrediter och vissa räntefria lån, lämna särskilda upplysningar om att det medför kostnader att teckna en kredit.

Sedan den 1 juli 2014 omfattas snabblåneföretag av tillståndsplikt enligt lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter. Dessförinnan var snabblåneföretag enbart registreringspliktiga. Det innebar i praktiken att det inte ställdes några krav på företagens verksamhet.

Snabblåneföretagens lån utmärker sig i flera avseenden jämfört med bankernas. En bidragande orsak till problem med överskuldsättning bland hushåll på den svenska marknaden är den tekniska utvecklingen och en förändring i hur man tar upp lån. Enkel tillgång till lån över internet har ökat under de senaste åren och bidrar till ett osunt konsumtionsmönster. Snabblåneföretagens lån har till dominerande del en avsevärt högre ränta än den ränta bankerna ger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ersättningsrätt samt insolvens- och utsökningsrätt

Fru talman! En annan del av detta betänkande behandlar möjligheterna för borgenärer att få ut sina pengar från den som är skyldig dem pengar. Ett exempel på detta är brottsoffers möjlighet att få ersättning.

Regeringen tillsatte den 22 juni 2023 utredningen Ersättningsregler med brottsoffret i fokus. En del av utredningens uppdrag är att se över reglerna om vårdnadshavares skadeståndsansvar för skador som deras barn orsakar genom brott för att stärka föräldraansvaret.

Utredaren ska även ta ställning till om brottsoffer ska kunna få utmätning av fler slags skadestånd än frihetsberövandeersättning som en gärningsperson har rätt till och som i dag är undantagen från utmätning.

Jag vill också i mitt anförande kort beröra ett område som inte berörs i betänkandet men som ändå rör detta område, och det är konkurslagstiftningen.

Konkurslagstiftningen ses över just nu, och förslaget innebär att tingsrättens roll i processen renodlas och att fler uppgifter flyttas till konkursförvaltaren och tillsynsmyndigheten i konkurser. Samtidigt förenklas processen bland annat genom att åtgärder som i dag kräver inblandning från flera aktörer utförs enbart av förvaltaren eller tillsynsmyndigheten. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.