Herr talman! Den 4 oktober förra året fattade EU-domstolen ett beslut som knappt genererade en notis i svenska medier. Efter flera års tvist slog domstolen fast att det handelsavtal som EU tecknat med Marocko bröt mot folkrätten eftersom avtalet reglerade handel med jordbruksprodukter och fisk från ockuperat område. Varken EU eller Marocko hade tagit det västsahariska folkets behov och önskemål i beaktande.

Detta beslut är en påminnelse om hur kolonialismens arv lever kvar i ny skepnad. Marknadens intressen styr, medan invånarnas rättigheter får stå tillbaka. Över hela världen ser vi hur konflikter förstärks av kampen om naturresurser samtidigt som människorna i dessa konfliktdrabbade områden berövas kontrollen över sina egna tillgångar.

Svenska och europeiska företag är inte sällan delaktiga i detta genom en ohållbar jakt på och utvinning av billiga råvaror i konfliktdrabbade områden, vilket bidrar till att elda på våldet. Extra tydligt blir detta i Demokratiska republiken Kongo, där utvinning av mineraler och EU:s handelsavtal med grannlandet Rwanda bidrar till de uppblossande och mycket dödliga våldsamheterna. Och i Tibet drivs Kinas ockupation och fördrivning av tibetanerna på av jakten på mineraler i marken som behövs i batteriindustrin.

Herr talman! Sveriges handels- och utrikespolitik kan antingen bidra till att förstärka orättvisor och konflikter eller vara ett verktyg för fred, rättvisa och hållbar utveckling. Med relativt små medel kan vi påverka världen i rätt riktning. Därför måste Sverige ta en tydlig ledarroll för att säkerställa att internationella handelsavtal respekterar folkrätten och lokala befolkningars rätt till självbestämmande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi bör aktivt arbeta för att EU stoppar handel med produkter från illegala israeliska bosättningar och ockuperat område på samma vis som EU redan stoppat handeln med varor från ryskkontrollerade områden i Ukraina.

Vi måste säkerställa att strikta hållbarhetskrav ställs på företag i hela leverantörskedjan, från råvaruutvinning till slutprodukt. EU:s direktiv om företagsansvar måste implementeras fullt ut, inte urvattnas till miniminivå som regeringen nu föreslår.

Sverige måste också gå i bräschen för en cirkulär ekonomi, där vi minskar vårt beroende av nyutvunna råvaror och i stället satsar på återvinning och återanvändning. Att fortsätta exploatera människor och miljö i redan utsatta områden är varken etiskt försvarbart eller långsiktigt hållbart.

Vi kan inte tala om hållbarhet internationellt samtidigt som vi själva gör minimala ansträngningar för att minska vår egen destruktiva påverkan. Vårt beroende av fossila bränslen göder konflikter och förtryck. Vår elektronikindustri upprätthåller system av exploatering och miljöförstörelse i det globala syd.

Det är dags att ta ansvar för vår roll i världen. Om vi menar allvar med en rättvis och hållbar värld kan vi inte låta vår handel göda orättvisor och konflikter. Låt oss i stället använda handel som ett verktyg för rättvisa, miljöhänsyn och mänskliga rättigheter.

Herr talman! Vår utrikespolitik ska syfta till att bygga broar. Vi måste skapa arenor för dialog i stället för att isolera oss i protektionism. Vi måste stärka diplomatin samt involvera lokalsamhällen och civilsamhället i konflikthantering och fredsprocesser. Kvinnors deltagande i fredsförhandlingar och fredsbyggande måste öka.

Vi måste öka våra satsningar på FN-systemet. FN är medvetet om sina brister, och framtidspakten visar att man är beredd att hitta lösningar. Men då krävs det att stater som Sverige står stadigt i sitt kärnstöd.

Vi måste också stå stadigt i vårt stöd för den regelbaserade världsordningen och till de internationella domstolarna. Det innebär att fördöma överträdelser av internationell rätt och mänskliga rättigheter, oavsett vem som begår dem. Vi måste våga vara lika tydliga i vår kritik mot USA och Israel som mot Ryssland, Kina och Iran.

Herr talman! Sverige har länge varit en föregångare i det internationella biståndsarbetet. Sveriges bistånd ska vara solidariskt och långsiktigt med målet att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Det ska inte styras av kortsiktiga politiska vindar eller nationella egenintressen.

Kvinnor och flickor bär ofta en oproportionerligt stor börda i kris- och konfliktområden. De är de första att drabbas av våld, diskriminering och brist på grundläggande rättigheter. För att skapa en rättvis värld måste vi sätta kvinnors och flickors rättigheter i centrum för vårt bistånd. Det handlar inte bara om att skydda dem från våld och förtryck, utan också om att ge dem makt och resurser att forma sin egen framtid. Därför behöver Sverige återinföra en feministisk utrikespolitik och rikta mer bistånd till lokala kvinnoledda organisationer och kvinnorättsorganisationer, för det är dessa aktörer som har störst kunskap om hur vi kan stärka kvinnors ställning i samhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Trumps uttalanden om Grönland, Gaza och framtiden för biståndsmyndigheten USAID vittnar om en politik som sätter egenintresset framför internationell solidaritet. När Trump förra gången införde en global gag rule kavlade Miljöpartiet upp ärmarna och ökade stödet till UNFPA, Unaids och Globala fonden för att säkra det globala arbetet för sexuella och reproduktiva rättigheter. I en tid när andra länder drar sig tillbaka från sitt globala ansvar har Sverige chansen att visa ledarskap och inte göra som vår regering gör och slopa stödet till Unaids. Låt oss gripa den chansen igen!

Herr talman! Klimatförändringarna är vår tids största existentiella hot. Värst drabbas länder i det globala syd, där klimat- och naturkriserna ökat i styrka och frekvens trots att man står för en relativt liten del av de utsläpp som lett dit där vi är i dag. Alla länder måste ta ansvar för att vända utvecklingen, men det är det globala nord som historiskt sett stått för och fortfarande står för de största utsläppen. Samtidigt är det också det globala nord som har störst resurser och manöverutrymme att bidra i omställningen. Vi måste därför ta vårt ansvar och öka klimatbiståndet, inte minst till dem som drabbas värst.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har nu pågått i nästan tre år. Trots EU:s starka och nödvändiga stöd för Ukrainas sak ser vi hur vårt beroende av fossila råvaror fortsätter göda Putins krigskassa. Trots EU:s uttalade ambitioner att minska beroendet av ryska fossila bränslen har importen av rysk flytande naturgas nått rekordnivåer. Under 2024 importerade Europa 17,8 miljoner ton rysk flytande naturgas, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år. Detta innebär att Ryssland nu är Europas näst största LNG-leverantör, efter USA.

Herr talman! Sverige kan och måste vara en humanitär stormakt igen, med en feministisk utrikes- och utvecklingspolitik. De globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 och Parisavtalet ska styra politiken, och Sverige ska fortsatt vara en stark pådrivande kraft för att vi ska nå dem.

Vi kan, med vår egen konsumtion och med stärkta hållbarhetskrav, komma åt rovdriften på naturen. Genom att öka respekten för internationell rätt, stärka internationella domstolar, satsa på ökad diplomati och ett starkt FN kan vi säkra den regelbaserade världsordningen och skapa förutsättningar för demokratiutveckling och fred. Vi kan inte med militär makt lösa världens konflikter.