Protokoll 2024/25:69 Onsdagen den 12 februari

/ Utrikespolitisk debatt
Anf. 75 Magnus Berntsson (KD)

Herr talman! Jag vill börja med att betona att världen befinner sig i en ofärdstid. Autokratier utmanar den regelbaserade världsordningen, och den säkerhet som vi under decennier har sett som en självklarhet går inte längre att ta för given.

Det gäller inte minst Rysslands brutala anfallskrig mot Ukraina och Nordkoreas deltagande i kriget, Kinas alltmer aggressiva hållningar i Sydkinesiska sjön och runt om i världen, Irans destabiliserande agerande i och bortom Mellanöstern samt Venezuelas förtryck av sin egen befolkning.

Sverige har valt sida i denna dragkamp. Vi står med demokratierna, med rättsstatens principer och med frihet, fred och mänskliga rättigheter. Därför är vårt stöd till Ukraina ett måste, och det måste vara långsiktigt och uthålligt både militärt, ekonomiskt, humanitärt och politiskt. Vad som än för dagen sägs i Washington DC måste vi vara klara med var de verkliga antagonisterna finns.

Herr talman! Ukraina måste segra, inte bara för sin egen skull utan för att säkerheten i hela Europa står på spel. Om Ryssland vinner och Ukraina tvingas till eftergifter skickar det ett budskap till varje auktoritär regim i världen att aggression lönar sig och att gränser kan ritas om med våld.

Sveriges stöd till Ukraina får därför inte vara kortsiktigt. Det handlar i dag inte bara om enskilda vapensystem eller ekonomiskt stöd utan om en långsiktig strategi för att hjälpa Ukraina att segra och sedan bygga upp sitt land. Vi måste stödja Ukrainas väg till ett EU-medlemskap, och vi måste se till att rysk aggression får konsekvenser, att sanktioner skärps, att krigsförbrytare ställs inför rätta och att Europas försvar byggs starkare. Vi vet att Putin satsar på att vi i väst ska tröttna, att vi ska bli splittrade och att vi ska börja tveka. Därför måste vårt svar vara det motsatta: uthållighet, enighet och beslutsamhet.

Herr talman! I Mellanöstern ser vi just nu ljusglimtar med bräckliga vapenvilor såväl i Gaza som i Libanon samt att Assadregimen i Syrien har fallit. Freden är dock långt ifrån vunnen. Hamas visade den 7 oktober 2023 att de inte är en potentiell fredspartner utan påminde i stället världen om sin sanna natur: en terrororganisation vars kompromisslösa mål är att utplåna staten Israel.

Israel har accepterat en uppgörelse där flera hundra fångar, däribland livstidsdömda mördare och våldsverkare, i överenskommelsens första fas har släppts i utbyte mot att man får välkomna 33 bortrövade israeler hem. Av frisläppta ur gisslan har vi fått höra att de vid tillfällen har hållits fångna i UNRWA:s lokaler men också att de har tillbringat hundratals dagar i terroristernas tunnlar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nu följer samtal om att släppa samtliga i gisslan och hitta vägar fram mot en framtid där man kan leva i samexistens. Lidandet i Gaza är och har varit stort. Nöden är fortfarande stor, även om förnödenheter nu kommer fram i betydligt större mängder och ingen längre, enligt rapporter, riskerar att uppleva svält. Detta har dock varit en totalt onödig humanitär tragedi, och Hamas kan inte framdeles få vara en aktör då man har hållit ett helt folk som gisslan i Gaza samtidigt som man har försökt massakrera ett annat.

Det är vidare Kristdemokraternas uppfattning att Israel på allvar måste ta itu med det oacceptabla bosättarvåldet på Västbanken och upphöra med expansionen av bosättningar. Bosättningarna strider mot folkrätten och undergräver möjligheterna att nå en tvåstatslösning. En förhandlad tvåstatslösning, där Israel och Palestina samexisterar sida vid sida, är och förblir den enda hållbara vägen mot fred.

Herr talman! I Libanon ser vi nu en historisk möjlighet. Hizbollahs och Irans grepp om landet har försvagats, och den era då Libanon fungerade som en bricka i utländska makters spel kan i bästa fall vara på väg att ta slut. Efter år av ekonomisk kollaps, politisk instabilitet och sekteristiskt förtryck behöver nu den libanesiska befolkningen en president och en regering som står upp för landets suveränitet och som sätter ekonomisk återhämtning och rättsstatens principer framför korruption och milisstyrt välde.

Sverige och EU kan genom handelsrelationer och diplomatiskt stöd bidra till att Libanon återuppbyggs som en fungerande demokrati, där stabilitet och välstånd ersätter årtionden av kriser.

I Syrien har Bashar al-Assads tid vid makten tagit slut, men landets framtid är fortfarande osäker. De syriska folken förtjänar en framtid fri från diktatur och destruktivt iranskt och ryskt inflytande. Sverige måste stå på invånarnas sida och arbeta för en verklig övergång till demokrati och rättsstat.

Åren av krig har lämnat djupa sår, och Europa får inte vända bort blicken. Vi behöver göra vårt för att säkerställa att Syrien inte återgår till förtryck och blir en plattform för nya konflikter. Det är tydligt att inte minst kristna och andra religiösa minoriteter fortfarande riskerar att utsättas för förföljelse och marginalisering i den instabila situation som råder.

Herr talman! De iranska folken förföljs av sin egen regering och dess verktyg det revolutionära gardet, som arresterar, torterar och förtrycker sina egna invånare samtidigt som man har beväpnat i princip samtliga terrororganisationer i hela Mellanöstern. De genomför godtyckliga arresteringar av utländska medborgare och har planerat mord på svenska medborgare här i Sverige. De stöder Ryssland i kriget mot Ukraina, och det finns i dag få städer i Ukraina vars civila inte har blivit utsatta för terrorattacker från iranska Shaheddrönare.

Det är min bestämda åsikt att EU-kretsen behöver terrorlista det revolutionära gardet. Från riksdag och regering i Sverige är vi överens om detta, och med domen i Düsseldorf avseende nedskjutningen av PS752 som rättslig grund bör frågan återigen komma upp på dagordningen på EU:s utrikesråd.

Herr talman! Jag skulle vilja kommentera Sudan, de stora sjöarna, Afrikas horn, Latinamerika, Agenda 2030, klimatet, världshandeln och mycket mer, men jag hoppas få återkomma till det i andra sammanhang. Mina partikollegor Gudrun Brunegård och Yusuf Aydin kommer att delta i nästa del av den utrikespolitiska debatten och kommer då bland annat att tala om vår syn på bistånd respektive religiösa minoriteter och deras rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Nu vill jag bara avsluta med att tacka utrikesministern för utrikesdeklarationen, som vi kristdemokrater instämmer i.

(Applåder)