Herr talman! Under det senaste decenniet har världen bevittnat hur den så kallade woke-ideologin har spridit sig. Det har handlat om allt från akademiska institutioner och internationella organisationer till diplomatiska relationer och utrikespolitiska beslut. Ideologin, som främst bygger på en typ av identitetspolitik, kollektivt skuldbeläggande och cancelkulturmetoder, har alldeles för länge tillåtits dominera nationell suveränitet och internationella relationer.

I allt fler länder, såväl i Europa som i övriga världen, ser vi nu ett växande motstånd mot wokeismen. I fler och fler länder ser vi nu att politiska ledare, akademiker och kulturpersonligheter inser hur skadliga konsekvenserna av denna ideologis framfart kan bli. Detta är en positiv utveckling, inte enbart för just dessa länder utan för hela världen. Därför borde Sverige följa efter.

Woke-fanatismen, med dess eviga fokus på identitetspolitik, historieförfalskning och censur, har under 2000-talet försökt att omforma hela samhällen i grunden. Den har på detta sätt skapat splittring där vi tidigare haft sammanhållning, försvagat våra institutioner genom sin eviga strävan efter kvotering och undergrävt vår yttrandefrihet genom sina aggressiva cancelkulturmetoder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Detta är inget annat än en modern form av sekterism där precis allt och alla måste underkasta sig en viss politisk agenda för att inte riskera att stämplas som en fiende. Men nu börjar vindarna vända.

Lyckligtvis ser vi nu någon sorts globalt uppvaknande. Många länder backar från den tidigare väldigt normativa woke-fanatismen. Vi kan se att allt fler delstater i USA lagstiftar bort delar av wokeismen i skolor och på universitet. Man börjar förstå att barn ska lära sig korrekt historia och vetenskap och inte indoktrineras i pseudovetenskapliga ideologiska teorier. I Frankrike varnar president Macron för att importera den amerikanska woke-kulturen och påpekar även att den skapar onödig polarisering i samhället. Så är faktiskt fallet. När åsiktskorridoren smalas av alltmer tillåts inte kritiska röster att göra sig hörda. Därför är det glädjande att ideologin ser ut att gå mot sin död i många av världens länder.

Herr talman! Det vi nu ser är en sund, naturlig och direkt nödvändig utveckling för världens länder. Denna hysteri hotar inte bara friheten till självständigt tänkande, utan den försvagar också våra nationers självkänsla. Genom att vi på ett internationellt plan verkar för ett förkastande av denna ideologi kan världen återgå till kulturer där människor på nytt behandlas som individer. Vi kan därtill återställa en debatt som tillåter att olika åsikter vädras utan att man behöver känna rädsla för att bli censurerad.

Herr talman! Världspolitiken kan inte längre tillåtas vara en spelplan som domineras av woke-radikaler. Vi måste våga stå upp för sunt förnuft, åsikts- och yttrandefrihet och kulturer där historia och identitet respekteras.

Världen börjar sakta men säkert att vakna. När världen förändras är det hög tid för oss att anpassa oss till den nya verkligheten; det måste vi i Sverige förstå. Det innebär bland annat att skydda internationella institutioner från ideologisk infiltration genom att arbeta för att FN, EU och andra internationella organisationer fokuserar på sina kärnuppdrag i stället för att ägna sig åt vänsterliberal aktivism. Det innebär även att stärka Sveriges roll som en nation där yttrandefrihet och fritt tänkande står högt i kurs genom att inte bidra till cancelkultur och flum som kommer med wokeismen.

Världen vaknar sakta upp ur skuggorna av denna ideologi, och fler och fler länder inser att identitetspolitik leder till splittring snarare än sammanhållning, att historierevisionism leder till rotlöshet snarare än rättvisa och att kollektivt skuldbeläggande leder till konflikt snarare än försoning.

Det vi nu ser är positivt för världen, en värld där nationer återigen tillåts vara stolta över sin historia och där yttrandefrihet återigen blir en självklar rätt i våra fria samhällen.

Herr talman! Låt oss därför inse detta, omfamna denna utveckling och därefter anpassa vår utrikespolitik efter rådande verklighet.

(Applåder)

I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour, Rasmus Giertz, Erik Hellsborn och Daniel Persson (alla SD).