Herr talman! Det här är min debut i den utrikespolitiska debatten. Jag väljer att göra den genom att tala om en fråga där vi är överens i Sveriges riksdag, nämligen stödet till Ukraina och deras kamp för frihet efter Rysslands olagliga invasion för snart tre år sedan.
Jag är stolt över det totala stöd som finns i denna kammare. Från alla delar av Sverige har vi skickat vapen, pengar, sjukvårdsutrustning, kläder, skyddsutrustning, sovsäckar och andra förnödenheter. Vi ser också att man i olika politiska församlingar runt om i hela Sverige på olika sätt visar sitt stöd för Ukraina. Det gäller alltifrån att bära en pin med den ukrainska flaggan till att den ukrainska flaggan syns offentligt.
I mitt hemlän Gävleborg flaggade man förra året med den ukrainska flaggan på Gävleborgs regionkontor på årsdagen av Rysslands olagliga invasion. Den ukrainska flaggan var även på plats i regionfullmäktige, och regionfullmäktige höll dessutom en tyst minut för att hedra civila och soldater som dött i Ukraina. Även i år kommer den ukrainska flaggan att vara på plats i regionfullmäktige kring årsdagen av invasionen.
Sveriges stöd till Ukraina ges på flera plan. Det är av stor vikt att vi hela tiden visar vårt stöd och att det är ett ihållande stöd.
Herr talman! Jag vet att många i denna kammare har deklarerat sitt stöd till Ukraina genom åren och inte minst i dag. Ledamöter från samtliga partier har gjort det. Jag vill passa på att hedra minnet av två partivänner som lämnade oss 2024 och som har lämnat ett stort tomrum efter sig. Jag skänker även en tanke till deras anhöriga i dag. Jag tänker på Sven-Olof Sällström och Lars Wistedt, som även de hade ett starkt engagemang för Ukrainas sak - för Ukrainas rätt att försvara sitt land och sin frihet mot Rysslands fullskaliga invasion. Det var ett engagemang som Sven-Olof och Lars gav uttryck för både här i kammaren och utanför dessa väggar. Jag vill hedra deras engagemang.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
Herr talman! Jag vill verkligen vara tydlig med att vi inte kan acceptera en utgång där Rysslands invasion leder till ett tillintetgörande av Ukraina. Sedan Rysslands annektering av Krimhalvön har vi sett ett Ryssland som drömmer om en ny stormaktstid och nu verkar göra slag i saken. Är Ukraina det första steget, och vad händer om Ukraina faller? Ukrainas kamp är viktig ur ett europeiskt perspektiv - för Europas säkerhet och för vår frihet.
Det finns mycket som vi har lärt oss av Rysslands fullskaliga invasion, men vi har förmodligen en hel del kvar som vi behöver lära oss av detta krig. Framför allt kan vi inspireras av den totala försvarsviljan och motståndskraften hos den ukrainska befolkningen, som är beundransvärd. Vi måste hela tiden hålla deras kamp i våra tankar.
Herr talman! På senare tid har både Rysslands och Ukrainas presidenter sagt att de är redo för fredsförhandlingar. Både Putin och Zelenskyj verkar släppa på ståndpunkten att man inte kan prata med varandra. Putin har tidigare vägrat förhandla direkt med Zelenskyj och påstått att han är en illegitim president. Han syftar då på att Zelenskyjs mandatperiod har löpt ut och att inget nytt val har hållits på grund av kriget. Det kan tyckas vara ett rätt tunt argument med tanke på hur demokratiska valen i Ryssland är.
Spontant känns det ändå lite hoppfullt att förhandlingar kan komma att ske. Framför allt får man hoppas att det blir ett slut på detta krig och ett slut på dödandet av oskyldiga ukrainare, som nu mördas varje dag. Man får också hoppas att den kamp som har förts inte har varit förgäves och att Ukraina inte blir en förlorare i eventuella förhandlingar. Jag hoppas som sagt verkligen att vi snart får se ett slut på detta hemska krig.
Herr talman! Under kriget har vi stöttat Ukraina, och i framtiden kommer det att behövas stöd från Sverige när Ukrainas förstörda städer och infrastruktur ska börja byggas upp igen. Vi kan dock även stödja på andra sätt.
Ukraina blev en självständig stat 1991, och separationen från Sovjetunionen har varit en minst sagt komplicerad process. Kanske är den i någon mening fortfarande pågående. Men resan mot en demokrati har påbörjats, även om det har funnits krafter som har gjort sitt för att undergräva det arbetet. Trots att Ukraina har en del att arbeta på när det gäller demokrati och fri- och rättigheter har grundlagen dock ändrats ett antal gånger i en strävan mot att bli ett mer demokratiskt och rättssäkert land. Formellt har domstolarna alltid varit oberoende, och pressfrihet garanteras i lag.
Vissa viktiga delar är alltså på plats. Men de ansträngningar som har gjorts för ökade fri- och rättigheter och ett tryggare rättssystem hänger i en skör tråd i och med kriget. Även här kan vi i Sverige hjälpa Ukraina genom våra lärdomar av vår historia och vår resa mot att bli ett demokratiskt land. Sverige kan på många sätt hjälpa till att bygga upp Ukraina.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt
(Applåder)
I detta anförande instämde Nima Gholam Ali Pour, Rasmus Giertz, Erik Hellsborn och Daniel Lönn (alla SD).